Suverän Gud - För oss och genom oss
av David
Eells
Orginalboken på engelska kan läsas här
Gratis eBok - Läs här nedan
OM DENNA
BOK
(Denna bok blir för
tillfället översatt till 10 olika språk världen
runt)
En trosuppbyggande
uppenbarelse av Guds kraft och avsikt att använda allt för att
utveckla och bemyndiga oss för Hans ändamål.
Skaffa lärdom i att ta
del av Guds kraft för att kunna vandra i
Jesus fotsteg, för dig själv såväl som för dina bröder i dagarna som
komma. Många exempel på tecken och under finns med.
BESKRIVNING AV
BOKEN
Denna bok ger svar på
många krångliga frågor rörande Guds myndighet och makt och varför
saker och ting är som de är.
Apostel Paulus bad till
Gud att han skulle sända en uppenbarelsens Ande så att vi skulle
förstå hur rikt på härlighet Hans arv är bland de
heliga, och hur oerhört stor Hans makt är i oss som
tror (Ef 2:17-18).
Denna uppenbarelse och tillhörande
tro handlar denna bok
om. Jesus sade: "såsom
du tror, så må det ske dig." (Mat 8:13) och "Ske eder efter eder tro" (Mat
9:29).
Rätt tro är en ständig
förutsättning för att kunna ta emot och för att kunna ge av gåvor Gud
utlovat.
Det är många frågor i våra
medvetanden och många röster med svar i världen.
På grund av detta
kan vår vandring med Gud komma av sig och
det blir svårt att uppfylla Hans ändamål för oss.
Rörande denna situation
har Gud sagt: "Färdas väl två tillsammans, utan att de hava blivit
ense därom?" (Amos 3:3)
Undervisningen i boken
bringar ense med och förtroende för vår allsmäktige Gud, som
kärleksfullt samverkar allt till det bästa (Rom
8:28) så att vi
kan bli kärl (2Ti 2:21) genom vilka Hans myndighet och kraft
kan strömma.
Inkluderat är många
spännande vittnesmål om Guds kraft uppenbarat i frälsning, helande,
befriande och försörjning av och genom Hans utvalda
som har lärt sig att vara ense med Honom.
För att kunna uppnå detta
underbara resultat kommer vi att "kämpa för den tro som en gång för
alla har blivit meddelad åt de heliga" (Jud 1:3),
inte för vår tids tro som sedan länge avfallit. Kristna överlag
tenderar att välja ut verser som stämmer överens med vad var
och en vill tro, men märk att sanningen som "skall göra eder fria"
(Joh 8:32) kan endast erhållas genom erkännandet och
följden av samtliga verser för "summan av ditt ord är sanning" (Psa
119:160).
Med kärlek från din
tjänare i Kristus,
David
Eells
Guds suveränitet och
syfte med allt
Vi vet att för dem som
älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade
efter hans beslut. (Rom.8:28).
Tror vi verkligen att
allting samverkar för att få Guds goda syfte att ske för Hans
kallade? På det här är våra reaktioner på livets omständigheter en
bra måttstock.
Att veta Guds syften i
allt ger stor frid. Vilket syfte pratar Paulus om i denna vers? I
nästa vers får vi reda på att syftet är att få så många söner som
möjligt att bli formade till Jesu Kristi avbild.
(Rom.8:29) Ty
dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt
till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle
vara den förstfödde bland många bröder.
Gud förutbestämde att
Hans sanna barn skulle formas efter Jesu avbild. Detta har varit
Guds syfte alltsedan världens skapelse, även innan människan
skapades och föll, som vi kommer att se.
Allting tjänar Gud för att
manifestera Hans söner. Detta är orsaken till att Gud skapade denna
värld. En del människor som inte förstår detta ser fel i Guds plan.
Men efter att ha studerat Guds suveränitet så kommer vi att upptäcka
att det inte finns några fel alls i Hans system. Suveränitet betyder
att utöva högsta möjliga och oberoende auktoritet.
Även synden och
djävulen tjänar Guds syfte, som vi kommer att se. Han kommer att ha
söner att umgås med genom evigheten. Mot detta syfte kommer Han att
få allting att
arbeta tillsammans för det goda. Inte allt är gott, men allt
samarbetar för det goda. Som min gode vän Ray Taylor sade så
fyndigt: ”Vad lämnar ordet 'allt' utanför?”
Att applicera denna
sanning på våra liv ger oss tankeställare. Gud måste vara både
allsmäktig och allvetande för att kunna göra ett sådant påstående.
Som vi kommer att se så proklamerar Skrifterna att Gud har suverän
kontroll över allt som har något att göra med ditt liv.
Han faller
aldrig av sin tron och, som vi kommer att se, så delar han aldrig
tronen med djävulen. Den auktoritet som djävulen har är enligt Guds
design och lagar.
Allting tjänar Gud i det
pågående skapandet av söner. (Ps.119:91) Enligt dina domslut
består den än i dag, ty allting måste tjäna dig.
Allting tjänar Gud i denna process, det goda och det onda, för att
genomföra Hans plan.
Gud skapade inget som
skulle kunna omkullkasta Hans plan, för Gud gör aldrig några
misstag. Gud får även det onda att vara med om att genomföra Hans
plan. Det finns säkert någon av er som har invändningar mot detta.
Jag hoppas i så fall
att du kommer att ändra åsikt efter att vi har undersökt Skrifterna.
Ondskan är ett redskap för en suverän Gud för att få oss rena och
mogna. Utan ondska så finns det ingen som kan korsfästa och förfölja
oss, och som kan få gamla onda frestelser att välla över oss igen så
att vi har en anledning att stå emot dem och på så sätt bli renade.
Gud har gjort allting,
även de ogudaktiga om eller då den dagen kommer då Hans folk behöver
bli tuktade. (Ordsp.16:4)HERREN har gjort var sak för sitt
särskilda syfte, även den ogudaktige för olyckans dag.
Sex gånger i Bibelns
historia har Gud rest upp ett stort rike som kommit emot hans folk
efter att de avfallit, för att förfölja dem och få dem upp på
korset. Vid varje tillfälle erkänner Bibeln Gud som den som rest upp
dessa vilddjur – det egyptiska, assyriska, babyloniska,
medo-persiska, grekiska och det romerska – för syftet att komma emot
Hans folk.
Gud kommer snart att
göra samma sak mot kyrkan, för Uppenbarelseboken uppger att Han ska
föra fram ännu två vilddjursriken.
(Upp.17:10,11).
Aposteln Paulus lärde sig
förnöjsamhet. Han förstod att ingen kunde omintetgöra Guds plan för
honom. Oro, rädsla eller otålighet kommer endast på grund av vår
närsynta och omogna förståelse av Guds mästerliga plan för oss.
Du kan föreställa dig
hur värdefull en sådan stor apostel och evangelist som Paulus var
för de heliga på hans tid. Men Paulus blev likafullt fängslad.
(Filippus.1:12) Jag vill att ni skall veta, bröder, att det
som har hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet.
Så har hela pretoriet och alla andra kommit att förstå att det är
för Kristi skull jag sitter fängslad. Min fångenskap har gjort de
flesta av bröderna övertygade i Herren, så att de vågar predika Guds
ord ännu mer oförskräckt.
Paulus hade en
förståelse för att djävulen inte var upphovet till att han var
fängslad eftersom detta var så värdefullt för Guds rike. Det
tänkesätt som folk har idag är ungefär att: ”Djävulen gjorde säkert
det här för att omkullkasta Guds plan.” Paulus säger inte att
djävulen inte skulle ha haft sin hand med i situationen, men att
djävulen likafullt inte kan ”sätta käppar i hjulet” för Guds plan.
Allting samverkar för
det goda, individuellt och kollektivt. Individuellt var det för
Paulus' bästa och kollektivt för brödernas. Evangeliet gick ut tack
vare att Paulus satt i fängelse. Det var i fängelset som Paulus
skrev det mesta av Nya Testamentet. Guds Ord spreds mycket snabbare
och till flera platser därför att han satt i fängelse. Mänskorna
blev också modigare att gå ut och predika Evangeliet.
I de sista verserna av
Filipperbrevet läser vi att t.o.m. några ur Ceasars hushåll blev
omvända tack vare detta.
Ibland ser vi på
omständigheterna i stället för på Ordet och tror att djävulen har
blivit kapabel att sätta stopp för Guds plan. Gud skulle aldrig ha
gjort djävulen om han skulle ha varit förmögen att stoppa Hans plan.
Här invänder någon
förstås att Gud inte alls gjorde djävulen utan att han snarare var
en ängel som föll. Men eftersom Gud är allvetande såsom Skrifterna
säger att Han är, så visste Han på förhand att Hans ängel skulle bli
till djävulen. Han är också allsmäktig så att han kunde ha stoppat
något som han visste kunde ske. Därför är det faktiskt så att Han
har skapat djävulen, åtminstone indirekt.
Gud säger,
(Jes.45:7) ”Jag danar ljuset och skapar mörkret, jag
ger lycka och skapar olycka. Jag, HERREN, gör allt detta.”
(Jes.54:16) ”Se, jag skapar smeden, som blåser upp kolelden och
formar ett vapen genom sitt arbete. Jag skapar också fördärvaren
till att förstöra. Inget vapen som smids mot dig skall ha
framgång...”
Eftersom Gud skapade
den onde fördärvaren, så har han naturligtvis auktoritet att säga
att han inte kan ha framgång mot oss. Den onde kan inte ha framgång
för sitt eget syfte, utan endast för Guds goda syfte. Tror du att de
tre hebreerna undrade hur deras Gud, som de hade varit så trogna
mot, kunde förordna så att de blev kastade in i den brinnande ugnen?
Var tålmodig mot mig
om du tror att ”förordna” är ett för starkt ord här. De där
hebreerna fann att de måste gå igenom detta eldprov för att imponera
på en hednisk kung genom kraften och den frälsande nåden hos Israels
Gud. Han blev verkligen imponerad av att se att deras Gud
uppenbarade sig genom att stå hos dem mitt i elden utan att deras
kroppar eller kläder brann upp.
Endast deras rep
brann av och lossnade. (Dan.3:25-27). Med andra ord så var Guds
syfte med denna prövning att imponera på kungen och att befria dem
från träldom. Detta är ett exempel på eller en skuggbild av hans
syfte med våra liv också.
Alla dessa
gammaltestamentliga historier och lagar är också liknelser (exempel,
skuggbilder eller skepnad) med djupare mening för oss.
(1Kor.10:11) Det som hände dem tjänar som exempel och skrevs
ner för att varna oss som har världens slut inpå oss. (Kol.2:16) Låt
därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller ifråga om
högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är bara en skugga
av det som skulle komma...
En annan orsak till
hebreernas prövning – som de inte kunde ha förutsett – var att
kungen skulle komma för att predika Israels Gud till hela det
babyloniska riket.
(Dan.3:28-30)
Nebukadnessar tog då till orda och sade: "Lovad vare Sadraks, Mesaks
och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare. De
förtröstade så på honom att de överträdde kungens befallning och
vågade sina liv för att inte tvingas dyrka eller tillbe någon annan
gud än sin egen Gud. Härmed befaller jag nu att vem det vara må av
alla folk och stammar och tungomål, som säger något ovärdigt om
Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, han skall slitas i stycken, och
hans hus skall göras till en sophög. För det finns ingen Gud som
kan hjälpa så som han." Därefter lät kungen Sadrak, Mesak och
Abed-Nego få stor ära och makt i Babels hövdingdöme.
Vao, det fanns även en
befordran invävd här för dem!
Nebukadnessar började
predika och lovprisa vår Gud för hela världen tack vare deras
trofasta lydnad.
(Dan.3:31-33)
Kung Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomål som finns
på hela jorden. Jag önskar er fred och framgång. Jag finner för gott
att härmed kungöra de tecken och under som den högste Guden har
gjort med mig. Stora är hans tecken, mäktiga hans under. Hans rike
är ett evigt rike, hans välde varar från släkte till släkte.
Efter att mederna och
perserna erövrat det babyloniska riket blev Daniel använd av Gud
till att predika om Honom till den generationen också. Han visste
antagligen inte att, genom att bli kastad åt lejonen på grund av
hans trofasthet satte Gud upp sceneriet för detta mirakel vilket
han, utan tvivel, hade bett för.
Kung Darius
såg att Daniel blev befriad från de hungriga lejonen och att
”man kunde inte upptäcka någon skada på honom, ty han hade
förtröstat på sin Gud” (Dan.6:23). Sedan kastade han Daniels
fiender åt lejonen i stället.
Deras gud var
inte kapabel till att befria dem. Efteråt bestämde Darius att
Daniels Gud var ”den levande Guden” och proklamerade
Honom inför världen.
(Dan.6:23-27)
Därefter lät kung Darajeves skriva till sitt folk och stammar och
tungomål som fanns på hela jorden: ”Jag önskar er fred och framgång!
Härmed befaller jag att man inom hela mitt rikes område skall bäva
och frukta för Daniels Gud. Ty Han är den levande
Guden som evigt förblir. Hans rike kan inte förgöras, Hans välde
har inget slut. Han befriar och räddar, Han gör tecken och under i
himlen och på jorden, Han som har befriat Daniel ur lejonens
våld.”
Jag tror att Gud har
visat mig att det kommer att ske en uppfyllelse av Daniels och de
tre hebreernas historia i kommande dagar. Är du beredd
på prövningar och förföljelser från de ogudaktiga i en snar framtid?
Dessa fyra blev av med endast sina band i deras eldprov.
Med andra ord
så erhöll de helgelse och befrielse. Inte allt kommer att erhållas
på ett fysiskt sätt, men de rättfärdiga dör aldrig, de byter bara
adress. Det köttsliga sinnet förstår inte att Gud kan använda
allting för sin plan.
Men
förståelsen för detta hjälper oss att samarbeta med Gud i våra
individuella prövningar här och nu så att Kristi härlighet kan bli
synlig i oss.
(1Petr.4:12)
Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste
gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat.
Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då skall ni också
jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet.
Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens
Ande, Guds Ande, vilar över er.
Observera att
Gud erkänner sig som upphovet till denna prövning för det goda
syftet att testa oss.
Paulus' förståelse för Guds
suveränitet, att Hans goda plan ska bli fullbordad, gav honom en
tillfredsställelse som de flesta kristna idag inte har.
(Fil.4:11,12)
Jag säger inte att jag har saknat något, för jag har lärt mig att
vara nöjd med det jag har. Jag kan leva enkelt och jag kan leva i
överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen. Jag
kan vara mätt och jag kan vara hungrig, leva i överflöd och lida
brist.
Vad var hans
hemlighet? Han visste svaret på den frågan. ”Är Gud för oss,
vem kan då vara emot oss?” (Rom.8:31) Han visste att Gud
inte kunde falla från sin tron och att Han inte delade den med
djävulen. Låt oss se på hemligheten till Paulus' frid.
(Fil.
4:6) Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era
önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds
frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i
Kristus Jesus.
Parafras:
”Bekymra dig inte för någonting alls. Begär av Gud och tacka Honom
och du kommer att vara omsluten av Hans frid.” Paulus förstod att
Gud inte skulle tillåta någon situation som han skulle behöva vara
orolig för. Han förstod att genom att helt enkelt begära, tro och
tacka så skulle han inte behöva uppleva en enda situation där Gud
inte skulle möta hans behov. Det är därför som Paulus hade frid och
var tillfreds i varje situation som han befann sig i. Observera att
han föreslår att vi tackar för det som vi har bett om även innan vi
har tagit emot det. Det är på detta sätt som tron fungerar.
(Mark.11:24)
Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har
fått det, så skall det vara ert.
Försök att få
detta att bli en vana för dig för det medför frid,
tillfredsställelse och resultat. Många tar inte emot något därför
att de aldrig stiger in i trons vila över att de har fått
något.
Frukta inte.
Hur många gånger uppmanar Bibeln oss att inte frukta? Jag har hört
någonstans att den uppmanar oss att inte frukta hela 365 gånger, en
gång för varje av årets dagar. Endast Gud som är suverän skulle
kunna säga följande:
(Fil.4:4) Gläd
er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. (Ef.5:20)
Tacka alltid vår Gud och Fader för allt i vår Herre Jesu
Kristi namn.
Vad skulle vi
ha för orsak att fröjda oss och att tacka för allt? Vi fröjdar oss
därför att en allsmäktig Gud älskar oss och därför att Han alltid
har allt under kontroll, även då vi går genom tuffa prövningar.
Dessa verser ger inte djävulen någon ära.
Har du märkt
att i Skrifterna ger helgonen inte någon ära åt djävulen, vilket den
genomsnittlige kristne idag inte gör? Det beror på att moderna
kristna nonchalant tror på djävulen. Paulus ger all ära till Gud,
för både gott och ont.
Paulus säger:
”Tacka alltid vår Gud och Fader för allt” Jag
har nyligen hört predikanter säga att det här är tal om endast goda
saker från Gud. Men så sägs det inte alls och inte menar Paulus det
heller. Det finns endast ett sätt att definiera ”...alltid ...
för allt” på. Att tacka Gud för allt betyder att allt sist
och slutligen kommer från Honom.
För den
troende som är kallad enligt Hans syfte finns inget att vara orolig
över. ”Allt” anknyter inte endast till det som är för handen utan
också till allt det som vi har i Kristus, nämligen hans löften.
Tacka Gud för allt som Hans löften säger att vi har, även fastän vi
inte ser det än.
Gud har satt
oss i en kontrollerad omständighet där Han vill att vi ska lära oss
och växa. Jag är helt säker på att, då lärjungarna var i båten som
höll på att fyllas med vatten, så registrerade deras sinnen att det
var fara på färde. Omständigheten var dock mycket mera kontrollerad
än de förstod.
Allt de
såg var att båten höll
på att fyllas med vatten. Därför blev de rädda och rusade fram till
Jesus. Vad sa Jesus då han vaknade? (Mark.4:40) Han sade till
dem: "Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro? Om Jesus
var med i båten, så vad var de oroliga för? Jesus är hela tiden med
i båten hos oss.
Vad oroar vi
oss för? Ha bara tro. Lärjungarna uppfattade fara. Jesus såg inte
alls någon fara eftersom han hade tro. Jesus var så lugn och sansad
så han sov mitt i stormen.
Tacka alltid
för allt i Herren Jesu Kristi namn. (Ef.1:11) I honom har vi
också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt
efter sin vilja och sitt beslut.
Det enda sätt
på vilket Gud kan förutbestämma något är att utföra allt efter sin
vilja. I annat fall kunde en rebellisk fri vilja spoliera Hans plan
och vi skulle aldrig kunna lita på vad Han säger. Han tar inte
hänsyn till några råd utan endast till sin egen vilja eftersom Han
aldrig gör några misstag.
Gud ser slutet
ända från början. Han behöver aldrig backa och ta det på nytt. Gud
tar inte in kunskap från sina sinnen liksom vi. Han har all kunskap.
Gud gjorde en så bra plan från början så han har aldrig behövt ändra
på den.
Allt som Gud gör, gör han
enligt sin egen viljas beslut. Det finns inte en enda fullständigt
fri vilja till i hans skapelse. Om det hade funnits det så skulle
jorden ha varit en mycket farlig plats. En fri vilja är en vilja som
är kapabel att göra vad den vill. Tack gode Gud att det endast är
Hans goda, fria vilja som ”utför allt efter sin
vilja och sitt beslut”, som är i kontroll.
Ingen av oss har en
fullständigt fri vilja än. Vi stiger in i den fria viljan,
som är Guds fria vilja. Innan vi kom till Kristus hade vi mindre fri
vilja än vad vi har nu, eftersom vi tidigare var bundna i
synd, men Jesus kom för att sätta fångarna fria.
(Jes.61:1)
...Herrens, HERRENS Ande är över mig, ty HERREN har smort mig
till att predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig
att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut frihet
för de fångna och befrielse för de bundna.
Vi var
begränsade i alla riktningar. Vi är fortfarande begränsade från att
gå i de riktningar som vi skulle vilja men Gud vill inte att vi ska
gå. Vi är begränsade i förmåga, tänkesätt, kapacitet och natur. Det
stora är att Sonen har kommit för att sätta oss fria.
(Joh.8:36) Om nu
Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. Ju mer vi tar
emot Hans vilja desto mer fri vilja har vi, för Han gör vad Han vill
göra. Då vi har Hans vilja så gör vi vad vi vill göra.
Det är en fri
vilja. Gud är den ende i hela Skrifterna som kan göra vad Han vill,
konstant. Det enda sättet för oss att ha denna fria vilja är att ha
Hans vilja i oss.
Detta är
orsaken till att vi studerar Skrifterna och vänder om eller ändrar
oss. Om vi vill vara fria så måste vi se vad Gud ser, vilket är att
ha Hans förståelse och längtan i oss.
Gud har den
enda fria viljan och vi har bevis på det eftersom historien upprepar
sig själv hela tiden. Det betyder att det finns endast ett intellekt
som har kontroll över hela historien. Gud använder allas viljor för
att göra vad han vill göra.
Gud har kärl
till hedrande bruk och kärl till vanhedrande (eng. dishonor –
översättarens anm.) bruk.
Vi måste förstå hur Gud
använder oss för att genomföra sin vilja.
(Fil.2:13) Ty
Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att
hans goda vilja skall ske. Gud förutbestämmer genom att
använda vår vilja till att utföra sin egen vilja. Gud använder alla
viljor för att göra sin vilja. Allting, hela skapelsen, tjänar Gud
för att förbereda Hans söner att möta Honom.
Hela skapelsen
är den jord som Gud sår säden i, vilken bär fram frukt. Många tänker
att om Gud skulle ha kontrollen så skulle denna värld vara som
glass. Glass är söt men man
kan inte driva upp växter i den. Vi behöver förmultning för
att driva upp gröda.
Gud använder
denna värld som en lantbrukare använder jorden, att tillföra död
till den yttre säden så att den inre säden kan ha liv. Gud skapade
den här världen att vara den ”mylla” som skulle kunna föra fram Hans
söner.
Guds plan är
perfekt och kommer inte att bli omintetgjord. En del omogna kristna
tror att Gud misslyckades med sin första plan och var tvungen att ta
till plan ”B” då Adam föll. Inte en chans! Det är här som myllan kom
in, som vi kommer att se senare.
Gud är ännu i
plan ”A”. Han har inte ens en plan ”B” för Han gör aldrig några
misstag. Gud bestämmer inte vad Han ska göra utgående från vad vi
gör. Om det var fallet så skulle det vara vi som regerade över
Honom.
En del säger
att tro förändrar saker, men tro är ”inte av er själva, Guds
gåva är det” (Ef.2:8) Tron som kommer från Honom fullbordar
därför Hans vilja.
Gud ”förkunnar från
början vad som skall komma och långt i förväg det som inte har
skett. Jag säger: Mitt beslut skall gå i fullbordan, allt vad jag
vill kommer jag att göra” (Jes.46:10).
Gud är aktivt
involverad i allting för att göra det som Han önskar. Eftersom Han
har talat ut allting redan på förhand så måste det ske.
(Jer.1:12) HERREN sade till mig: "Du har sett rätt. Jag
skall vaka över mitt ord för att fullgöra det." Gud inte bara tillåter utan
vidare; Han fullbordar det då vi läser Skrifterna. Gud ”verkar
i er ... för att hans goda vilja skall ske.”
Vi tycker om
att använda ordet ”tillåta” för det är bekvämt för vår omogna
förståelse. Skrifterna undervisar att Han verkar, Han gör, Han
använder och Han fullbordar.
(Ps.65:5) Salig är den
som du utväljer och låter komma dig nära, han får bo i
dina gårdar. Guds metod då han ska frälsa oss är att fylla
oss med sin vilja. Om vi på något sätt missar en del av Hans
frälsning, behöver vi gå till Honom och be Honom att fylla oss med
sin vilja. Vi bekräftar att allting kommer från Honom, att all nåd
kommer från Honom.
Vår bön skulle vara:
”Gud, fyll mig med dina begär så ska jag göra det rätta.”
(Ps.119:32) Jag vill löpa på dina budords väg, ty du tröstar
mitt hjärta. (35) Led mig på dina budords stig, ty jag gläder mig åt
den. (36) Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd. Bruden
sade, ”Tag mig med dig! Låt oss skynda oss!
(till Konungen) (Höga visan.1:4). Då Gud drar
oss så ska vi skynda till Honom (eng. run after thee).
Om Han inte drar oss
så skyndar vi oss inte eftersom frälsningen är av nåd eller
välvilja.
(Rom.10:20) Och
Jesaja går så långt att han säger: Jag lät mig finnas av dem som
inte sökte mig, jag uppenbarade mig för dem som inte frågade
efter mig. (Rom.3:10-12) Det står skrivet: Ingen rättfärdig finns,
inte en enda, ingen förståndig finns, ingen finns som söker Gud.
Alla har avvikit, alla har blivit fördärvade. Ingen finns som gör
det goda, inte en enda.
Alla var bundna i
synd. En fördärvad natur söker inte Gud som vi här har sett.
(Joh.6:44) Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har
sänt mig drar honom. (Joh.15:16) Ni har inte utvalt mig, utan
jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära
frukt.
Hur drar Gud oss? Han drar
oss genom att fylla oss med en längtan att ändra oss (vända om) och
att komma till Honom. Bibeln säger att Gud tillerkänner omvändelse.
(Apg.11:18) ... Så har Gud skänkt också åt hedningarna
den omvändelse som ger liv. Om vi vänder om, så är
det en gåva från Gud, likadant som då det gäller nåd. Vi befinner
oss i Guds rike tack vare Hans barmhärtighet och nåd.
Vi vill ju göra
framsteg i Hans rike, i högsta grad, men vi behöver ändå Hans
barmhärtighet och nåd för att kunna vända om. Han vill bekräfta sin
förmåga i våra liv i allt. Han vill att vi ska söka Honom i en
strävan att göra allting rätt. Han verkar i oss både vilja och
gärning för att Hans goda vilja ska ske. Om Gud inte gjorde det
skulle vi vara i en verkligt stor knipa.
Jag har alltid beundrat Kung
David för hans Nytestamentliga visdom och kunskap bland ett
Gammaltestamentligt folk.
(1Krön.29:10)David
lovade HERREN inför hela församlingen. David sade: "Lovad vare du,
HERRE, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet! Dig, HERRE,
tillhör storhet och makt, härlighet och glans och majestät, ja, allt
vad i himlen (inkluderat den andra himlen där Satans
rike finns) och på jorden är.
Ditt, o HERRE,
är riket, och du har upphöjt dig till ett huvud över
allt. Vem eller vad blir utelämnat i order ”allt”? Gud
är alltid huvudet över allt. Han skulle aldrig tillåta att det var
på något annat sätt.
Ide'n att Gud alltid
är i krig med djävulen och att vi aldrig vet vem som kommer att
vinna är ett tänkesätt som endast omogna kristna har. Detta tillåter
dem att utmana Gud med onda avsikter tills de växer upp och förstår
hela den underbara planen.
Gud vinner alltid. Gud
kommer att få dem som är Hans, och djävulen kommer också att få dem
som är givna till honom. Detta är Guds plan.
(1Krön.29:12) Rikedom
och ära kommer från dig, du råder över allt, och i din hand
är kraft och makt. Det står i din hand att göra vad som helst,
stort och starkt. Gud tycker om att använda ordet
”allt.” Då vi pratar om Gud så måste vi använda ordet ”allt” väldigt
ofta.
Observera att Gud
regerar och ger kraft åt alla. (1Krön.29:13-14) Så tackar vi
dig nu, vår Gud, och lovar ditt härliga namn. Ty vad är väl jag, och
vad är mitt folk, att vi själva skulle förmå att ge sådana
frivilliga gåvor?
(Vem är vi att vi
skulle ha denna vilja att tjäna Gud? David förstod Guds nåd när Han
gav dem vilja att offra till Gud på detta sätt.) Nej, från
dig kommer allt, och ur din hand har vi gett det åt
dig. Är det inte förunderligt att Gud ger oss belöning
överhuvudtaget för det som Han ger oss?
Paulus sade:
”...Vad äger du, som du inte har fått?” (1Ko:4:7) Det
korrekta svaret är att vi inte har något alls som vi inte har fått
från Gud, och likafullt så kommer vi att bli belönade. Detta att vi
inte har något att vara stolta över eller att skryta över borde
verkligen göra oss ödmjuka.
Vi har inget som
skulle kunna få oss att döma eller se ner på någon annan, för allt
vad vi har är från Gud av nåd. Det som han ger kan han ta tillbaka.
Vi behöver vara noggranna hur vi vandrar inför Gud.
(1Krön.29:15,16)
Ty vi är främlingar hos dig och gäster som alla våra fäder. Som en
skugga är våra dagar på jorden, och utan hopp. HERRE, vår Gud, alla
dessa gåvor som vi har skaffat för att bygga dig ett hus åt ditt
heliga namn - från din hand har de kommit, och ditt är
alltsammans.
Allt som Gud ger
tillhör Honom och ska användas till att tjäna Honom.
Johannes döparen hade vila
och frid, men han stred mot andar som kom emot honom, precis som vi.
Dessa andar försökte få honom stridslysten och avundsjuk genom att
använda hans egna lärjungar.
(Joh.3:25-27) Då
uppstod en tvist mellan några av Johannes lärjungar och en jude om
reningen. De gick till Johannes och sade: "Rabbi, han som var hos
dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper och alla
går till honom." Johannes svarade: "Ingen människa kan ta emot
något utan att det ges henne från himlen.”
Johannes' förståelse
gav honom total frid att det han fick var från Gud. Han sade till
dem i vers 30: ”Han måste bli större och jag mindre.”
Han hade en total frid över att fullborda den del som Gud hade gett
honom. Han hade också en total frid över att han förlorade lärjungar
till Jesus, för han förstod Guds suveränitet.
Han t.o.m pekade ut
Jesus för en del av sina lärjungar då han sade: ”Se Guds Lamm” med
påföljd att de följde Honom. Johannes var varken stridslysten eller
avundsjuk.
Han bara visste att
han var där för att fullborda det som Gud hade lagt i hans hand. En
människa kan ta emot endast det som kommer från
Gud.
Samfundstänkandet (eller
sekterianismen) är till sin egentliga natur avundsjuk och stridslysten.
Ack, dessa predikanter, hur de fajtas om sina ”täppor”. Om de kan få
sig själv att se tillräckligt bra ut och alla andra att se så dåliga
ut som möjligt, vem vill då gå någon annanstans? Den verkligt dåliga
sidoeffekten av detta är, att då deras tjänare lämnar dem, så går de
tillbaka ut i världen utan något hopp om att det skulle finnas något
bättre.
I själva verket är det
ju i stället så, att de som växer ur dessa system går till något som
är bättre.
Många gånger är vi oroliga
över om vi är i Guds vilja eller inte. Vi är dock i Guds vilja mera
än vi kan förstå beroende på Guds suveränitet. Vi kan missa målet i
våra förehavanden men ändå vara där vi behöver vara i
omständigheterna tack vare att Gud kontrollerar vår
omgivning.
Gud placerar oss
mitt i olika omständigheter för att ”korsfästa” oss. Jesus sattes in
i omständigheter där det syntes som om Gud gav onda människor makt
över Honom. Gud ger makt åt onda människor. Har du någon gång
befunnit dig i en situation där Gud har gett makt åt människor över
dig?
Gud placerar oss där
för att ödmjuka oss och för att ”korsfästa” oss. Då Han placerar oss
i en sådan situation måste vi kapitulera. Liksom Gud sade till
Paulus, så borde vi inte motarbeta sådana plågoandar. De är bara
smärtsamma ”törntaggar” eller sporrar som Gud använder för att får
oss att inrätta oss i ledet.
(Joh.19:10) Pilatus
sade till honom: "Svarar du mig inte? Vet du inte att jag har makt
att frige dig och makt att korsfästa dig?" 11 Jesus svarade: "Du
skulle inte ha någon makt över mig, om du inte hade fått den
ovanifrån. Därför har den som utlämnat mig åt dig större
skuld."
Jesus hade frid mitt i
denna situation tack vare att Han visste att Han var i Guds händer.
Vår frid försvinner om vi tror att det förs en kamp mellan Gud och
djävulen, för vi vet aldrig om vi är i Guds vilja eller i djävulens
våld. Likväl är vi i Guds hand. Jesus visste att ingen kunde ha
någon makt över Honom om inte Gud gav den.
(Ps.91:11,12) Ty
han skall ge sina änglar befallning om dig att bevara dig på alla
dina vägar. De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter
din fot mot någon sten. Detta gäller alla dem som
”...sitter under den Högstes beskydd...” (Ps.91:1) Vi
har Guds änglar med oss. Det är omöjligt att ens stöta sin fot mot
en sten utan att Guds änglar är där för att beskydda oss. Det finns
förresten inget sådant som en olycka. Olyckor är till för människor
som tror på tur och inte på en allsmäktig Gud.
Att skylla på ödet är
att smita från vårt ansvar eftersom vi skördar vad vi sår.
(Gal.6:7) Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det
människan sår skall hon också skörda. Också detta visar en
absolut suveränitet och rättvisa hos Gud.
(Joh.3:27) ... Ingen
människa kan ta emot något utan att det ges henne från
himlen. Allting kommer primärt från Gud. Hur skulle Gud
kunna vara vår Fader om har lät oss ha en fri vilja att göra vad som
helst utan straffpåföljder? Hur skulle Gud kunna vara vår Fader om
han gav djävulen fria händer med oss?
Vi skulle aldrig göra
så med våra egna barn. Det finns också något annat som denna
förståelse hjälper oss med. Om allt vi ser är djävulen bakom vad som
helst som sker skulle vi aldrig ha någon orsak till att ångra
oss eller välja en annan
väg.
Men om vi bakom
djävulen ser Gud så har vi däremot orsak att vända om. Detta är
orsaken till att det är så viktigt att vi förstår Guds suveränitet.
Vi kan alltid se bakom djävulen och se Gud och undra varför Han
tillät djävulen att göra på det här sättet.
Job förstod mera än de
flesta i Nya Testamentet om Guds suveränitet. (Job.2:10) Men
han svarade henne: "Du talar som en dåraktig kvinna skulle tala. Om
vi tar emot det goda av Gud, skall vi då inte också ta emot det
onda?" Under allt detta syndade inte Job med sina
läppar.
Gud gjorde det mycket
klart att Job inte syndade genom att förklara att både gott och ont
kommer från Gud. Djävulen gjorde själva gärningen men Job gav ändå
ingen ära åt honom. Djävulen är endast ett redskap. Vi måste se
bakom redskapet för att se Guds suveränitet.
Om vi kan göra det så
har vi orsak att undra varför vi hamnar in i olika svåra
omständigheter eller situationer. Om vi finner något som behöver
ändras så kommer vi att vara motiverade att göra det. Vi kommer inte
att vara motiverade om vi endast ser djävulen.
Då fortsätter vi bara
på vår syndfulla väg och tänker att det är den elake gamle djävulen
som är i farten. Det är så bekvämt för köttet att säga att det är
djävulen som gör detta eftersom jag är så god, hellre än att det är
Gud som gör det därför att jag förtjänar det. Jag hoppas att du nu
har förstått. Det är Gud!
Denna vers kom för mig då
den första rymdskytteln exploderade. (Luk.13:4,5) Eller de
arton som dödades när tornet i Siloam föll ner över dem, menar ni
att de var större syndare än alla andra invånare i Jerusalem? Nej,
säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå
under på samma sätt.
Det kanske är
politiskt korrekt att beskylla de onda killarna för nationella
katastrofer, men sanningen är att vi inte vill ångra oss. Vi ser
Guds syfte uppfyllt i denna vers då de förhärdade blir dömda. Gud
förstörde allt på jorden genom syndafloden på Noas tid.
|