|
Suverän Gud
- För oss och genom oss
av David
Eells
Guds suveränitet över
ondska
Jag danar ljuset och
skapar mörkret, jag ger lycka och skapar olycka
(i American Standard
Version står det evil, eller ondska). Jag, HERREN, gör
allt detta.(Jes.45:7)
Vilken ”god” orsak
kunde Gud möjligen ha till att skapa mörker och ondska? Ha tålamod
och lita på att vi kommer att få en underbar förståelse av
dethär genom de
skriftställen som vi kommer att se på i detta kapitel. Låt oss bara
först undersöka hur Gud utövar sin vilja över djävulen, och i vilken
utsträckning. (Jes.10:5) Ve över Assur, min vredes ris!
Staven i hans hand är min förbittring! I denna vers
kallar Gud Israels fiende för sitt ris och sin stav för deras
tillrättavisning. I Psalm 23 använder Gud sitt ris och sin stav för
att trösta David. Riset och staven var herdens verktyg. Herren vår
Herde använder våra fiender som verktyg också för att tillrättavisa
oss och hålla oss ”i ledet.” (Jes.10:6,7) Jag sände honom
mot ett gudlöst folk, mot min vredes folk
(Israel). Jag befallde honom att plundra och ta byte och
trampa ner dem som smuts på gatorna. Men så menade inte han, i
sitt hjärta tänkte han inte så. Hans hjärta stod efter att
förgöra, att utrota många folk.
Observera att
assyrierna inte visste att de var sända av Gud för att fullborda
Hans plan. Det var från deras hjärtan det kom, att plundra och ta
byte. Närhelst Gud använder kärl till vanhedrande bruk så
tillfredsställer de bara sin lust. Gud verkade i assyrierna till
både vilja och gärning, för att Hans goda vilja skulle ske. Vi
kommer att se att Gud gör såhär med alla sina kärl till vanhedrande
bruk. Han har ett syfte för de onda på jorden, i annat fall skulle
han ha tagit bort dem för länge sedan. Efter att Gud har fullbordar
syftet med dem så kommer Han att skaffa bort
dem.
(Jes.10:12,13) Men
när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i
Jerusalem, skall jag ställa Assurs kung till svars för frukten av
hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod. Ty han säger:
"Med min hands kraft har jag utfört detta ...
Observera att kungen av Assyrien tänkte att han hade gjort detta
genom sin egen förmåga. Som historien och denna vers visar, så är
det så, att då Gud har slutat använda de onda för sitt folk så
förgör han dem. Gud har aldrig haft några intentioner att
slutgiltigt göra sig av med de ogudaktiga, utan snarare att använda
dem för att fullkomna sitt folk. Han befallde änglarna att låta
ogräset växa tillsammans med vetet intill slutet, och först därefter
kommer Han för att sålla bort och förinta de ogudaktiga
(Matt.13:41,42). Han förklarade att om ni ”rensar bort ogräset, kan
ni på samma gång rycka upp vetet.” (Matt.13:29). Om Gud tog bort
ogräset kunde vetet dö i brist på
”bestraffning.”
(Jes.10:13) Ty han
säger: "Med min hands kraft har jag utfört detta
och genom min
vishet.... Assyrierna trodde att de vann genom sin visdom
och styrka men Gud hävdade att det var Han som använde dem som
verktyg. (Jes.10:15) Skall yxan upphöja sig över honom som
hugger med den, eller sågen förhäva sig över honom som sätter den i
rörelse? Som om käppen kunde svinga den som lyfter den, eller staven
lyfta den som inte är av trä! Detta är sättet på vilket Gud
ser på denna armé; som ett stumt verktyg. Gud svingade yxan, riset
och staven, och fick sågen att röra sig. Med andra ord så lyfte Han
upp verktygen för att arbeta på sin skapelse. Det är skrattretande
att en människa ska försöka ta åt sig äran för detta,eller hur? Gud
är suverän, och allt annat är verktyg som används för att forma oss
till kärl för Hans användning, och vi behöver kapitulera för vår
egen skull. Dessa verktyg är nödvändiga intill dess att de heliga
har blivit Guds fullkomliga skapelser. Först därefter kommer Gud att
lägga bort dem. Under tiden behöver vi inte frukta att djävulens
syfte kommer att ha framgång. (Jes.54:16,17) Se, jag skapar
smeden, som blåser upp kolelden och formar ett vapen genom sitt
arbete. jag skapar också fördärvaren till att förstöra. Inget
vapen som smids mot dig skall ha framgång ... Hur tröstande
är det inte att veta att endast Guds syfte har
framgång!
Inte heller Satan sätts på
plats förrän änden, då frestelserna och korsfästandet är över.
(Upp.20:1-3) Och jag såg en ängel komma ner från himlen med
nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep
draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band
honom för tusen år. Sedan kastade ängeln honom i avgrunden,
stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte
längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut.
Därefter skall han släppas lös för en kort tid. En
enda ängel hade inga som helst problem med att straffa Satan och
kasta honom ner i avgrunden. Det var så lätt, att Gud hade kunnat
göra det för länge sedan om Han hade velat. Enligt teologin i
allmänhet skulle Gud ha varit tvungen att sända en armé av änglar
för att fånga denne ”tungviktare.” Trots allt så har han väl stått
emot Gud i över sextusen år? Helt fel! Observera, att efter tusen år
friger Gud honom igen!
Ger detta dig en aning om vem som månne frigav honom första
gången i Edens lustgård? Blir han släppt lös för att göra Guds vilja
eller för att motarbeta den?
(Upp.20:7-10) Och när de
tusen åren har nått sitt slut skall Satan släppas ut ur sitt
fängelse. Och han skall gå ut för att bedra folken vid
jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden,
och deras antal är som sanden i havet. De drog upp över hela jordens
vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men
eld kom ner från himlen och förtärde dem. Och djävulen som
hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel ...Och jag såg
en stor vit tron ... Gud frigav djävulen för att han skulle
lura alla onda nationer att strida mot de heliga. Han gjorde detta
så att Han kunde låta det regna ner eld över nationerna för att
utplåna dem, precis i tid innan domen av de ogudaktiga inför den
stora vita tronen. Gud behövde inte ens änglarna för att
tillintetgöra djävulen med alla hans barn. Han kunde ha gjort detta
redan i lustgården och besparat oss från prövningarna, men detta var
inte Hans plan!
Vem är det som kastar ner
djävulen och hans änglar till jorden för att bedra nationerna och
strida mot de heliga under vedermödan? (Upp.12:7-9) En strid
uppstod i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med
draken. Och draken och hans änglar stred, men han var inte stark
nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. Och den
store draken, den gamle ormen, som kallas Djävul och
Satan, han som bedrar hela världen, kastades ner på jorden och hans
änglar kastades ner med honom. Sedan stred djävulen mot
de heliga genom vilddjuret. (Upp.13:7) Och åt vilddjuret
gavs makt* att strida mot de heliga och att besegra dem, och
det fick makt* över alla stammar och folk och språk och
folkslag. (*I engelska översättningar står det i stället
authority eller auktoritet, översättarens anm.) Om Gud tänkte kasta
ner djävulen och hans änglar så varför inte direkt kasta dem ner i
den brinnande sjön? I stället skickade Gud dem till jorden där vi
är! Gud behövde den upplagrade ondskan för att sålla ogräset från
vetet och för att de heliga skulle mogna. Märk väl: ” åt
vilddjuret gavs”, både auktoritet över nationerna och
auktoritet att strida mot de heliga. Ni förstår, vänner, Gud gav
auktoritet åt djävulen som uppehöll sig i vilddjuret, och åt
vilddjuret, för att pröva de heliga och för att korsfästa deras
kött.
(Jes.10:20) På den dagen
skall kvarlevan av Israel och de räddade av Jakobs hus inte
längre stödja sig vid honom som slog dem. I trohet skall de
stödja sig på HERREN, Israels Helige. Ett av våra
problem är att vi litar så mycket på köttet och världen. Vi litar på
att Amerika ska försvara oss och ge oss social trygghet. Världen har
vår kärlek, respekt, heder och fruktan, allt detta som egentligen
tillhör endast Gud. Han har dock en utväg ur detta. Gud sände
Israels illegala älskare mot dem själva, så att de skulle lära sig
vilka som var deras själars verkliga fiender. I detta fall visar
Herren oss samma sak. Ett av Hans botemedel mot att älska saker,
människor och världens tänkesätt är att få vänt allt detta emot oss.
(Matt24:9) ”... ni kommer att bli hatade av alla folk för
mitt namns skull.” Det är nödvändigt att vi blir hatade
av alla nationer så att Guds namn kan vara manifesterat i oss. Guds
folk hade det alltför bekvämt i Egypten så Han vände egyptiernas
hjärtan mot dem så att de började hata Hans folk (Ps.105:25).
Då ”... frälste
han dem från deras motståndares hand och återlöste dem från fiendens
hand.” (Ps.106:10). Först vände Gud deras hjärtan mot
Israel. Sedan befriade Han Israel ur deras hand vilket de var
oerhört tacksamma för.
(2Sam.7:14) Jag skall
vara hans fader och han skall vara min son. Om han gör
något orättfärdigt skall jag straffa honom med ris, så som människor
brukar, och med plågor som drabbar människors barn. Guds
syfte i skapandet av söner kommer att fullbordas genom att använda
kärl till vanhedrande bruk för att straffa sina söner för deras
synder. Riset här är fysiska människor, arméer och nationer. Gud
använder andliga makter och väldigheter för att motivera dessa kärl
till vanhedrande bruk. Om jag skulle plocka upp en käpp för att
slå min granne så skulle du anklaga mig för att vara ond. Å andra
sidan, om jag tar samma käpp och straffar mitt barn för medveten
olydnad, så skulle du anse att det var en god sak.
(Ordspr.23:13,14). Vad är skillnaden? Samma käpp användes ju, men
syftet var det motsatta. Att anse Gud för ond då Han använder det
onda visar bara brist på förståelse för Hans syfte eller motiv. Gud
kommer att använda det onda för goda syften. Gud är god och allt som
Han gör är gott. Vi kan inte begränsa Gud genom ett egenrättfärdigt
tänkande.
Gud kommer att göra ett gott verk
med hjälp av djävulen. Faktum är att utan djävulen så kan Gud inte
göra detta verk. (1Tim.1:20) Bland dem är Hymeneus och
Alexander, som jag har överlämnat åt Satan för att de skall
tuktas så att de inte hädar. Ordet ”häda” här betyder
”att tala ont om.” Dessa män talade ont om antingen någon broder
eller om sanningen, och Paulus överlämnade dem åt Satan för Guds
räkning, så att de skulle lära sig att inte häda. Satan lär oss
mycket. I de flesta fallen är det Satan och hans demoner som utför
förbannelsen mot dem som syndar. Förbannelsen var uttalad och
förordnad av Gud i femte Moseboken, vers 28 för att motivera syndare
att ångra sig. Satan frestar oss med lustar, men då vi ger efter kan
han legalt tilldela oss en förbannelse till dess att vi ångrar oss.
Då vi drar oss undan från blodets beskydd så står Satan där och
väntar. Det är inte Satans avsikt att lära oss någonting, eller att
straffa oss. Det är däremot Guds syfte. Satan är full av lust. Han
hatar mänskligheten och längtar efter att skada den. Det är inte
Satans önskan att lära oss någonting och inte heller att få oss att
mogna eller att ge oss en förståelse av Gud. Likafullt får han just
detta till stånd.
Jesus sade: ”Om ett
rike är splittrat kan det riket inte bestå” (Mark.3:24).
Satans rike är splittrat eftersom det han gör mot Guds folk får dem
att ångra sig och mogna. Gud använder inte bara Satan, utan allting
omkring oss för att få oss att mogna. Satan, härskaren över kärlen
till vanhedrande bruk, är mycket betydelsefull i denna process. Han
härskar över de onda andarna och sålunda även över onda människor.
Gud åter, härskar över Satan. Skrifterna säger: ”allt
samverkar till det bästa.” Angående detta, så är allt vad
Satan gör till vårt bästa. Förstår han då vad han gör? Nej, det gör
han inte. Angående lagen om sådd och skörd, så har han sått svek,
och därför är han lurad. Han är ute efter att ta människans position
av auktoritet genom att fresta henne att synda. Satan är också en
skapad varelse. Gud skapade aldrig någon varelse som skulle vara
förmögen att hindra Hans vilja. Han skapade allting för syftet att
föra Hans utvalda in i Jesu Kristi avbild. Det finns ett flertal
metoder som Gud använder för att få de onda, Satan och demonerna dit
Han vill. En metod är genom kraften att föreslå olika saker (power
of suggestion). Han verkar i dem, både vilja och gärning. Han
befaller dem också eller ger tillåtelse att göra olika
saker.
(1Kor.5:5) ... för att
överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden
skall bli frälst på Herrens dag. Paulus talar auktoritet
över fiendens kraft och använder den för att bestraffa Guds
rebelliska barn. (Luk.10:19) Se, jag har gett er makt
(i engelska Biblar auktoritet, översättarens
anm) att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot
fiendens hela välde. ... Men gläd er inte så mycket över att
andarna lyder er ... Jesus delegerade auktoritet åt
sina lärjungar över fiendeandarnas kraft. Lärjungar har en rättighet
av Guds Ande att antingen använda deras kraft eller att förbjuda
den. (Matt.18:18) Amen säger jag er: Allt vad ni
binder (förbjuder) på jorden skall vara bundet
(förbjudet) i himlen, och allt vad ni löser (tillåter)
på jorden skall vara löst (tillåtet) i
himlen. Lärjungar har auktoritet att antingen förbjuda eller
tillåta. Genom att bli ledda av Guds Ande så kan mogna kristna
tillåta djävulens kraft för ett gott syfte ”så att anden skall
bli frälst.” Observera villkoret som Paulus genom Anden lade
på Satan, ”till köttets fördärv .” På dethär sättet
utövar Gud sin suveränitet genom lärjungar.
Då Jesus sände ut sina lärjungar
för att göra lärjungar, så befallde Han dem att ge vidare samma
auktoritet och befallningar som Han hade givit dem.
(Matt.28:20) och lär dem att hålla allt vad jag har befallt
er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. Om
vi är Kristi lärjungar (Grekiska: methetes, ”elever, efterföljare”)
så har vi samma befallningar att följa. Jesus sade att Han skulle
vara med dem ”alla dagar intill tidens slut” för att
göra detta. De första lärjungarna levde ju inte så länge. Därför är
det uppenbart att Han här talar till alla
lärjungar.
I vår församling hade vi en
kvinna som regelbundet förolämpade de heliga. Jag älskade denna
syster och hade endast hennes bästa i mitt hjärta. Efter mycken
tillrättavisning så frågade jag Herren vad jag skulle ta mig till
med henne. Han instruerade mig att ”överlämna henne åt Satan till
hennes kötts fördärv.” Jag ville ju vara försiktig att inte döma
över mina egna, så därför bad jag Gud att Han skulle bekräfta denna
tillrättavisning genom ett tecken, vilket Han gjorde. Jag talade
högt ut denna dom över henne och överlämnade henne åt Satan. Jag
fick senare reda på att hon nästan ögonblickligen blev så sjuk, att
hon inte kunde ta sig upp ur sin säng. Senare berättade hon för mig,
att då hon låg där i sin egen avföring och sina spyor, så ropade hon
till Gud om ett svar. Han berättade för henne att hon hade
förolämpat Hans folk, och att hon måste bekänna sina synder inför
dem, och be om förlåtelse. Hon beslöt att hon skulle lyda. Gud
befriade henne tillfälligt från hennes förskräckliga tillstånd så
att hon kunde lyda. Vid nästa möte bad hon församlingen om
förlåtelse, vilken hon också fick ta emot. Genast då hon kommit hem
kom eländet över henne igen. Hon ropade till Herren igen och frågade
varför det hade blivit såhär igen, fastän hon hade lytt. Hon fick
ett svar och ringde upp mig. Hon berättade vad som hade hänt och
sade: ”David, Herren sade att jag hade blivit överlämnad åt Satan.”
Jag berättade för henne: ”Det är sant, jag gjorde detta enligt
direktiv från Gud, men du har ju ångrat dig, och därför ser jag
ingen orsak till att du inte skulle kunna bli befriad. Du är fri i
Jesu namn.” Herren helade henne, och på grund av denna händelse fick
hon en helt ny respekt för auktoriteten hos Guds tjänare.
De moderna ”ministries” går från
den ena ytterligheten till den andra. Antingen är Guds ”tjänare”
fullständigt kraftlösa på grund av rebelliskhet, eller så uppehåller
de ett köttsligt herravälde liksom fariséerna. Precis så som en far
eller mor har auktoritet i en familj för att straffa sina barn
fysiskt så har ledarskapet i kyrkan auktoritet på grund av Jesu
kärlek till sina barn. Denna auktoritet är inte till för syftet att
man av personliga skäl ska kunna vredgas över eller hämnas på någon.
Vi har den för att vi inte vill se, att Guds folk kommer till slutet
på sina liv utan att någonsin ha ångrat sina synder, och därför
hamnar i helvetet. Guds syfte måste kontinuerligt verka i en
människas liv för att hon ska mogna och bli redo att möta Honom.
Paulus överlämnade denne man till Satan i lydnad för Anden, av
kärlek. En del oroar sig för risken till missbruk här, men
”Som sparven far sin kos och svalan flyger bort,
så far en
grundlös förbannelse förbi.” (Ords.26:2)
(1Kor.5:5) ... för att
överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden
skall bli frälst på Herrens dag. Denne man var
tillsammans med sin fars hustru (antagligen styvmor). Paulus pratade
med de äldste i Korint och kom överens med dem att överlämna honom
till Satan. Tror du att Satan tänker på att döda den köttsliga
naturen hos folk för att frälsa deras ande? Köttet som är allierat
med Satan, är en manifestation på hans egentliga natur.
(Rom.8:7)
Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds
lag och kan det inte heller. Nej, det är Guds plan för Satan
att genomföra en bestraffning. Det är Satans lust att göra det som
han är tillåten att göra, att döda människor. Satan har fått makt
över köttet. Minns du ormen i lustgården? Han var förbannad att
kräla på sin buk och att äta jordens stoft. Vad menas med jordens
stoft här? Det är vad vårt kött var gjort av. Satan har fått
auktoritet över köttet. Jag pratar inte bara om kroppen utan också
om den köttsliga lusten och aptiten som tillfredsställer egot.
Satans jobb är att förtära den gamla människan - vilket han är
mycket bra på – så att endast den andliga människan
förblir.
Gud överlämnar oss till
Satan i allmänhet för bestraffning då vi vandrar i medveten olydnad.
I Matteus 18 har vi ett exempel på oförsonlighet.
(Matt.18:34,35) Och i sin vrede överlämnade hans herre
honom till fångvaktarna (eng. tormentors eller
plågoandar/demoner, översättarens anm.) tills han hade betalt
allt vad han var skyldig. Så skall också min himmelske Fader göra
med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin
broder. Detta är mycket vanligt. Om vi märker att vi har
hamnat in i en förbannelse, borde vi rannsaka vårt samvete, för att
se om det finns någon orsak till detta. I så fall finns det
bara en utväg: att vi ångrar oss. Jag sade ”om” för ibland tillåts
Satan att komma emot oss för att vår tro ska byggas upp, och för att
vår auktoritet över honom ska kunna bevisas. Gud använder en mycket
ond djävul för att göra ett mycket gott verk på fler än ett
sätt.
(2Petr.2:9) Herren vet alltså
att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de
orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, 10
särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga
natur och föraktar Herren... Gud tar äran av att hålla
de rebelliska under bestraffning. En del lever under bestraffning
hela livet på grund av att de ”följer sin köttsliga natur.” Om vi
inte förstår Guds suveränitet så kommer vi många gånger att få
uthärda mycket mera bestraffning. Vi behöver identifiera Guds syfte
i allting. Han använder Satan, en av hans demoner eller de
ogudaktiga människorna omkring oss för att straffa oss och för att
vi ska ångra oss, eller för att bygga upp vår tro genom prövningar.
Många ser bara redskapet. De ser inte Gud bakom redskapet vars syfte
också blir fullbordat. De ser det endast som ett verk av Satan och
inte av Gud. Satan försöker få oss att tro att orsaken till att han
angriper oss är att vi är Guds goda barn. Gud åter försöker få oss
att tro att då Satan attackerar oss så är det för att Han älskar oss
och bestraffar vår korrupta natur och våra handlingar, eller för att
ge vår tro ett andligt träningspass. Om du bara ser Satan som kommer
emot dig och inte Gud så har du ingen motivation att ändra dig. Men,
om du däremot ser att det är Gud som sänder Satan mot dig, så då är
du motiverad. (Joh.3:27) ...Ingen människa kan ta emot något
utan att det ges henne från himlen.
(Heb.2:2) ... varje
överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa
straff. Allt du måste göra är
att se på straffet. Då kan du avgöra om något du gjort är en
överträdelse eller inte. En del människor har frågat mig om jag
trodde att det var fel att göra detta eller detta. Se på straffet så
kan du se om det är fel. Är det fel att, som ett sätt att koppla av,
hänge sig åt starka drycker? Se på straffet; degenerationen av kropp
och ande. Är det fel att röka? Se på straffet; kronisk lungsjukdom
(COPD), cancer och andra fysiska komplikationer. Folk som är bittra,
arga och oförsonliga drabbas av cancer, ledinflammation och andra
brister i immunförsvaret. Många med cancer eller ledinflammation har
lagrat upp vrede och bitterhet i sina liv. Oro och bekymmer ger
grogrund för sår. Du behöver inte fråga om något är synd, utan se
bara på vad det gör med människor. Även om du inte vet någon vers
som säger att något är en synd så se på frukten av det. Se på vad
som drabbar dig på grund av det. Gud har förordnat hela systemet med
förbannelse att drabba dem som överträder. Oberoende av om Gud
använder djävulen, hans demoner, ogudaktiga människor runtomkring
dig, sjukdom eller vilken annan del av förbannelsen som helst, så
gör Han det för att föra oss fram till ånger och
fruktbärande.
Gud använder onda andar för att
ödmjuka oss och få god frukt in i oss. Paulus är ett gott exempel.
Han fördes upp till den tredje himlen och tog emot underbara
uppenbarelser som frestade honom att bli stolt. (2Kor.12:7)
Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa
utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i
köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag
inte skall förhäva mig. Paulus säger att törntaggen var
en Satans ängel som slog honom i ansiktet. Ordet slår (eng. buffet)
betyder ”att slå om och om igen.” Du kan se att denne onde ande gavs
åt Paulus för att fullborda Guds syfte att ödmjuka honom.
(2Kor.12:8,9) Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den
ifrån mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, ty
kraften fullkomnas i svaghet." Den här Satans ängel
fick till stånd ödmjukhet (humbling) i Paulus' liv som Gud kallade
nåd. Då Paulus befann sig i ett tillstånd av personlig svaghet eller
oförmåga att rädda sig själv så fick han se Guds makt att frälsa. Så
borde det också vara med oss. Skrifterna är fulla av exempel på där
Gud målmedvetet förde sådana som Moses, Abraham, Jehosafat, Gideon
och Lasarus till en punkt av mänsklig svaghet så att Han kunde göra
ett mirakel för att rädda dem, och ingen skulle kunna få äran utom
Han. Paulus förstod detta.
(2Kor.12.10) Så
gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser
och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är
jag stark. ”Törntagg i köttet” är omnämnt fyra gånger i
Skrifterna och inte en enda gång menas det en skröplighet. Detta ord
”svaghet” kommer från grekiskans astheneia och betyder ”brist på
styrka.” King James Version översätter detta ord med ”skröplighet”
men samma grekiska ord är på många andra ställen (detta ställe
medräknat) översatt med ”svaghet” (Kor.1:25; 2Kor.11:29;
2Kor.12:9,10; 2Kor.13:4) Samma grekiska ord astheneia i de följande
två verserna visar oss att ”skröplighet” är en dålig översättning.
(1Kor.1:25) ...
Guds svaghet är starkare än människor. Nu vet
vi ju att Gud inte är skröplig eller sjuk så detta ord måste
följaktligen vara ”svaghet.” (2kor. 13:4) Han korsfästes
visserligen på grund av svaghet men lever genom Guds kraft. Så
är vi också svaga i honom, men ni skall få leva tillsammans
med honom i Guds kraft som ni skall få känna. Vi vet att
Jesus Kristus inte blev korsfäst genom skröplighet utan svaghet. Han
försvarade sig inte då Han fördes inför Pilatus och de judiska
ledarna. Likaså är vi korsfästa då vi är svaga i oss själva medan vi
litar på Gud. Han radar upp saker som skeppsvrak, fängelse,
förföljelse från fiender och sår. Inte en enda gång nämner Paulus
sjukdom. Poängen är att Gud använder onda änglar till att komma emot
vår lust, för att ödmjuka oss, straffa oss och få oss att ångra oss.
(2Kor.12:8,9)
Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den (Satans ängel
eller demon) ifrån mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog
för dig ... Gud försökte säga att Han skulle befria Paulus
från de individuella slagen men inte från Satans ängel. Just det här
sade Paulus till Timoteus. (2Tim.3:11) under de förföljelser
och lidanden som drabbade mig i Antiokia, Ikonium och Lystra. Vilka
förföljelser har jag inte fått utstå, och ur alla har Herren
räddat mig. (2Tim.4:18) Herren skall också rädda mig från
alla onda anslag. I detta ser vi Guds suveränitet både i
att ge bestraffning och att
tillhandahålla befrielse. Demonen var som ett dumt djur för
användning i Guds syfte.
(2Tess:1:4) Därför
berömmer vi oss i Guds församlingar av er, av er uthållighet och er
tro under alla de förföljelser och lidanden som ni får
utstå. Genom vem var det som Paulus fick uppleva förföljelse
och uthärda lidande? Det var genom en ängel från Satan. I varje fall
blev Paulus renad och helgad och hans tro befriade honom. Gud gör
aldrig något för endast ett syfte. (2Tess.1:5) Allt detta är
ett bevis på Guds rättvisa dom, att ni skall anses
värdiga Guds rike som ni lider för. Ibland är det Guds
metod att använda en ängel från Satan för att föra oss in i
förföljelse och trångmål, vilket Paulus sade var en symbol på Guds
dom för att göra oss redo för Hans rike. Oftast gör demonerna dethär
genom att tillhandahålla en förbannelse. Allting, både
förbannelserna och välsignelserna, samverkar för vårt bästa. Vi har
rätt till befrielse från förbannelserna genom ett avtal.
(Gal.3:13) Kristus friköpte oss från lagens
förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe...
(Ps.78:43-51) då han gjorde
sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark. Där
förvandlade han deras strömmar till blod, så att de inte
kunde dricka ur bäckarna. Han sände flugsvärmar som åt dem
och paddor som förstörde. Han gav deras gröda åt larver
och deras arbetes frukt åt gräshoppor. Han slog deras
vinstockar med hagel och deras fikonträd med hagelstenar. Han
utlämnade deras nötboskap åt hagel och deras fårhjordar åt
blixten. Han sände över dem sin vredesglöd, harm, vrede och
nöd, en skara av olycksänglar. Han gav fritt utlopp åt sin
vrede, han skonade inte deras själ från döden utan prisgav deras liv
åt pesten. Han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i
Hams hyddor. Här ser vi att Gud
sände domar som Han kallade
”en skara av olycksänglar” för att straffa sitt
folk och för att krossa deras fiender. Då Gud sände alla dessa domar
genom ”olycksänglar” så angrep de både egyptierna och
israeliterna i början, tills Hans folk var villigt att komma ut ur
Egypten. Därefter gjorde Gud en separation mellan Gosen och Egypten.
Domen föll sedan endast över egyptierna så att Guds folk skulle
kunna befrias. Då vi ångrar att vi bor i Egypten, så behöver vi inte
leva under domarna.
(1Mos.12:23) Ty HERREN
skall gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på
det övre dörrträet och på de båda dörrposterna skall han gå
förbi dörren och inte tillåta fördärvaren att
komma in i era hem och slå er. Observera att Herren lät
fördärvaren gå förbi israeliternas dörrar men slå egyptierna.
Chefsängeln över avgrunden i Upp.9:11 var Apollyon (på grekiskan)
eller Abaddon (på gebreiska) och båda orden betyder ”fördärvaren.”
Dessa är endast två av de många namnen på djävulen. Han var
kungsdemonen över döden, men Gud hade auktoritet över honom.
Fördärvaren gick förbi
vid midnatt, exakt då Gud hade sagt att han skulle göra det. Guds
syfte för honom var att fördärva Guds fiender, och vem som helst som
inte tog del av lammet. Gud sade till dem att om de åt lammet skulle
fördärvaren inte slå dem. Det är på det sättet vi kommer undan
förbannelsen av synd och död. Vi måste äta lammet, Jesus Kristus,
Ordet. Fysiskt så är vi vad vi äter. Andligt så är vi vad vi äter på
ett andligt sätt. Genom att konsumera och smälta Guds Ord så befrias
vi från förbannelse och manifesterar vårt barnaskap. Sanherib, kungen
av det assyriska imperiet hade sänt sin förstörelsearmé mot Juda,
men Gud lovade dem seger genom Jesaja. (Jes.37:7) Se, jag
skall låta en ande verka i honom, så att han vänder tillbaka
till sitt land, när han får höra ett rykte. Och jag skall
låta honom falla för svärd i sitt eget land. Gud gav en
demonande åt Sanherib som, då han därefter började höra röster, var
rädd för att vara borta hemifrån. Många demonbesatta människor hör
röster. Demonerna vill fördärva Guds folk. Ibland har de inget val
för vad de gör. Gud använde denna demon till att föra hem kungen där
han föll för svärd genom två av sina söner
(Jes.37:38).
Mary och jag bad för en vän,
att han skulle komma till Herren. Jag var mållös inför sättet som
Herren gjorde detta på. Min vän tog emot en ande av fruktan, och
till en tid var han mycket rädd att han skulle förlora sin själ och
hamna i hellvetet. Denne var en man som inte hade något intresse av
Jesus. Hans tankar och rädslor var orimliga för honom, så i sitt
sökande efter svar gick han till en präst eftersom det var hans
bakgrund. Prästen gav honom ingen lindring.
Som en sista utväg kom
han till oss, och vi visade honom från Ordet vägen till frälsning,
och han blev frälst. Du invänder kanske att Gud inte ger fruktans
ande till någon. Versen (Ps.111:10) skrevs för troende som kände och
tjänade Gud. Gud gav min vän en fruktans ande för att få honom att
frukta evig fördömelse, så han började söka efter frälsning, och
fann den. (Ps.111:10)Att frukta HERREN är början till vishet
...
En del pastorer som inte har
levt rättfärdigt och ändå behåller auktoritet över Guds folk har
blivit demonbesatta. Kung Saul var precis en sådan man. Gud kallade
honom och smorde honom, men han gjorde uppror. (1Sam.16:14)
Men HERRENS Ande vek från Saul och en ond ande från HERREN
plågade honom. Jag är säker på att de flesta skulle beskylla
mig för irrläror om de inte hade vetat om att detta finns i Ordet.
Vi ser här en ond ande från Herren som plågade Saul, eftersom han
inte ville lyda. (1Sam.16:15,16) Sauls tjänare
sade till honom: "Eftersom en ond ande från Gud plågar dig,
borde du, vår herre, säga till dina tjänare som står inför dig att
de söker upp en man som är skicklig att spela harpa. När den onde
anden från Gud kommer över dig, skall han spela och så skall det
bli bättre med dig." De fann förstås David med sin harpa,
som kunde ge tröst åt kungen. Är det inte otroligt? Gud sände en ond
ande som plågade Saul, och sedan sände Han David med sin harpa för
att ge lite lättnad från tortyren. Han arbetar med oss från båda
sidorna.
Jag tjänade i en liten församling
en gång där jag upptäckte att pastorn hade demoner. Han hade problem
med kvinnor, pengar och oärlighet. Han berättade för mig att Gud
hade talat till honom tre gånger att han var Saul och jag var David.
Jag delade sanningar med honom som skulle kunna hjälpa honom att
övervinna dessa demoner, men han var alltför egensinnig. Jag frågade
Herren vad jag skulle göra med honom, eftersom han förorsakade att
de troende i församlingen stapplade. Gud sade: ”Låt filistéerna ta
honom.” Filistéerna var fiender till Guds folk och det var de som
dödade Saul. Fienderna till Guds folk tog bort denne man också. Det
slutade med att jag tog över tjänandet i den församlingen för en
kort tid. Här var det Saul och David på nytt igen. Gud arbetade i
denne man från båda sidorna. I Femte Mosebok, det 28:de kapitlet
säger Gud om och om igen att Han skulle sända förbannelsen över de
upproriska, och nu vet vi att Han sände Jesus för att befria oss
från förbannelsen.
Gud vägrade att ge Bileam
tillåtelse att förbanna Israels barn i Fjärde Mosebok. Efter att ha
erbjudits mutor gick Bileam tillbaka till Gud i hopp om att Han hade
ändrat sig. Då Gud såg det stolta, giriga hjärtat hos Bileam så gav
Han honom tillåtelse. Då Bileam gick, stod en Herrens ängel i vägen
för honom med draget svärd för att döda honom. Bileam såg inte
Herrens ängel men hans åsna gjorde det och försökte varna
honom. (2Pet.2:16) Men han blev tillrättavisad för sitt brott.
En stum åsna talade med människoröst och förhindrade profetens
vanvett. Gud väntade genom ängeln på att få döda Bileam om
han fortsatte, och Gud försökte genom en åsna resonera med honom,
för att om möjligt stoppa honom. Gud gör så med oss alla. Vi
konfronteras ständigt med val. Gud ställer oss i sådana situationer
för att vår själ ska göra ett val mellan vårt kött och vår ande. Vi
är både Guds högsta och lägsta skapelse. Vi befinner oss mellan
himlen och helvetet, mellan demonerna och änglarna, mellan Gud och
djävulen. Vart vi än vänder oss så finns det ett beslut som ska
fattas. Gud planerade det såhär. Han säger till upproriska
människor: ”Förbannelsen finns framför dig; gå inte. Men om du gör
det så är det ditt eget fel, och du kommer att bli bestraffad.”
Samtidigt erbjuder Han nåd att göra det rätta beslutet.
Gud reste upp Gideon för att slå
Israels fiender. Efter detta ville Gideon inte acceptera en position
av auktoritet över Israel. Faktum är att han inte ville låta sin son
ta en position av auktoritet över Israel medan han ännu levde
(Dom.8:23). Gideon hade sjuttioen söner, och en av dessa genom en
konkubin från Sikem. Denne son åtrådde auktoritet och ville bli
Israels näste kung, så han planerade en konspiration tillsammans med
männen i Sikem för att döda Gideons sjuttio söner. Alla utom Jotam
mördades. Jotam profeterade följande för männen från Sikem efter att
de hade genomfört den fruktansvärda handlingen: (Dom.9:20) ...
må då eld gå ut från Abimelek och förtära männen i Sikem och Millo,
och från männen i Sikem och Millo må eld gå ut och förtära
Abimelek. Gud uttalade en förbannelse genom Joham över de
skyldiga parterna. (Dom.9:22-24) När Abimelek hade härskat
över Israel i tre år, sände Gud en ond ande mellan Abimelek och
männen i Sikem, så att dessa avföll från Abimelek. Detta skedde
för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bli hämnat och
för att deras blod skulle komma över deras bror Abimelek som dödade
dem, och över männen i Sikem, som hade hjälpt honom att döda sina
bröder. Gud ville döma och förgöra denna onda allians, så
Han sände en ond ande mellan dem för att splittra och erövra. Både
Abimelek och männen från Sikem förgjordes på grund av denne onde
ande. Gud använde ondska till att döma de skyldiga och till att
befria sitt folk ur deras hand.
En gång tjänade jag i en församling
tillsammans med två andra pastorer. De här två personerna bedrövade
mig, för de höll ideligen varandra om ryggen, till och med genom att
komma överens om att inte samtycka med Guds Ord. Då jag gick hem en
kväll efter att ha bevittnat hur de godkänt varandras fel inför
församlingen, kände jag att Herren manade mig att be att Han skulle
sända en ond ande mellan dessa två tjänare, för att bryta deras onda
allians. Jag var chockad. Nästa dag fick jag reda på att på exakt
samma kväll som jag hade bett, så hade dessa två kommit ihop sig så
till den grad, att de hade gått skilda vägar. Gud använde detta för
att bryta den onda alliansen mellan dessa två
män.
Gud använder denna metod
genom hela Skrifterna. Låt mig dela ett annat exempel:
(Upp.16:14) De är ondskefulla andar som gör tecken, och
de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla
dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. Här
samlar demonerna hela världen för att strida i Harmagedon. Samma
redogörelse i Sakarja säger att Gud samlade hela världen till strid
(Sak.14:2,3) Ty jag skall samla alla hednafolk till strid mot
Jerusalem... Sedan skall HERREN gå ut i strid mot dessa
hednafolk, så som han stred förr på drabbningens dag. Så nu
ser vi att Gud använder demonerna för att samla fienden mot sitt
folk, bara så att Han ska kunna tillintetgöra dem och rädda sitt
folk. Min vän, kan du se att: ”Är Gud för oss, vem kan då vara
emot oss” (Rom.8:31)? Å andra sidan, om Gud är emot oss, vem
kan då vara för oss?
Efter att ha samlat nationerna till
strid säger Herren att Han ska ”gå ut i strid mot dessa
hednafolk, så som han stred förr på drabbningens dag.
I 2Krön.20:17 sade Herren till Josafat: ”Men då är det inte ni
som skall strida. Ni skall endast träda fram och stå stilla, och ni
skall få se HERRENS frälsning.” Han tänkte strida denna
strid. Hans metod för krigföring är beskriven i följande verser:
(2Krön.20:22,23) Och när de började att sjunga och lova, lät
HERREN ett angrepp komma bakifrån på Ammons barn och Moab och
folket från Seirs bergsbygd, de som hade kommit mot Juda, och de
blev slagna. Ammons barn och Moab reste sig upp mot folket från
Seirs bergsbygd för att ge dem till spillo och förgöra dem, och när
de hade gjort slut på folket från Seir, hjälptes de åt att
förgöra varandra. Jag brukade tänka att de väntade i
bakhåll på varandra. Men då jag såg efter noggrannare i Skrifterna
så upptäckte jag att Gud lät ett angrepp komma bakifrån så att de
angrep varandra. Demonandarna som förde dem dit väntade för att
samla dem så att de kunde gå i bakhåll för varandra med
misstänksamhet, girighet, vrede, rädsla o.s.v., vilket förorsakade
att de förgjorde varandra. Han splittrade tre arméer som kom som en,
i tre delar, och de tog kål på varandra. Eftersom Gud jämför detta
med striden vid Harmagedon, så kommer han att förorsaka ett civilt
krig mitt i den sista tidens vilddjurs-rike, och det kommer att
delas i ”kungen i Nordlandet”, ”kungen i Söderlandet” (Dan.11:40)
och ”kungarna från Östern” (Upp.16:12) för att förgöra varandra och
rädda Guds folk.
Gud kontrollerar
demoner och därför kontrollerar Han också deras lydiga tjänare,
människorna. Allt detta är för att få oss att ångra oss och för att
förhärliga sig själv i våra och världens ögon. Allt detta borde vara
en uppmuntran för vem som helst.
Fastän Gud använder onda
andar för att splittra, så använder han också oss att förbjuda dem,
då det är ändamålsenligt. Gud vill att vi ska motstå djävulen, att
inte tillåta hans lögner om, eller anklagelser av bröderna. Gud
förväntar att vi är vaksamma och att vi prövar andarna hela tiden.
Förmågan att kunna pröva med urskiljning får vi genom att sträva
efter att bli ett kärl till hedrande bruk, och genom att ha våra
andliga sinnen tränade genom Ordet, och tack vare det kunna skilja
mellan gott och ont (Heb.5:13,14). Det är synd att inte fler av Guds
folk hör från Herren idag.
Många tror felaktigt att det
är omöjligt att splittring av en kristen församling skulle kunna
vara Guds vilja. Församlingen i Jerusalem skingrades på grund av
förföljelse för att evangeliet skulle kunna spridas bättre. Israel
gjorde uppror då de lydde under David, och lämnade kvar endast Juda
och Benjamin.
Kung Rehabeam
församlade sin armé för att föra tillbaka rebellerna in i ”fållan”,
men Herren talade till dem genom profeten. (1Kon.12:24) Så
säger HERREN: Ni skall inte dra upp för att strida mot era bröder,
Israels barn. Vänd tillbaka hem, var och en till sitt, ty det som
har skett har kommit från mig... Andra orsaker till
splittring skulle kunna vara att församlingen är för stor för att
kunna möta individernas behov, eller att den är avfallen och styrd
av människor vilket innebär att medlemmarna där i så fall inte kan
växa upp i Kristus. Gud splittrade Babel eftersom deras
sammanhållning var för det ondas syfte. Observera att det var
språket som splittrade dem precis på samma sätt som samfunden
splittrar idag. Guds syfte för splittring är alltid gott men
människornas syfte är i allmänhet ont. Samfundstänkandet är den
tendensen som kristna har, att dela in sig i sekter, och samtidigt
ett verk av köttet enligt Ordet (Gal.5:20; 1Kor.1:10-13; 1Kor.3:1-8;
1Kor.11:17-19; Apg.20:29,30; Jud.16,19). Jesus bad att Hans
lärjungar skulle vara ett liksom Han och Fadern var ett
(Joh.17:21,22). Detta kan under vedermödan ske endast om de
rättfärdiga ger upp sina sekter för att vara en flock med en Herde.
(Joh.10:16).
(2Sam.24:1) Åter upptändes
HERRENS vrede mot Israel, och han uppeggade David mot dem
och sade: "Gå och räkna Israel och Juda." Om Israel och
David hade behagat Gud så skulle Han inte ha gjort detta. Herren var
vred på Israel och eggade upp David att göra något som skulle dra
dom över dem. Fastän Gud eggade upp David så lyssnade han till det
som var emot Guds principer och blev skyldig. (2Sam.24:10) Men
Davids samvete slog honom sedan han hade räknat folket, och han sade
till HERREN: "Jag har syndat svårt genom det jag har
gjort... Gud sände en dom, och 70,000 män miste sina liv i
en epidemi. David gav ett offer på Araunas tröskplats där ängeln
stod (i detta fall en god ängel), han som slog Guds folk. Vad var
det som var så fel med att räkna Israel? Gud ville att Hans folk
aldrig skulle räkna med sin egen styrka. Han ville i stället att de
skulle räkna med Hans styrka. (Jer.17:5) Så säger HERREN:
Förbannad är den man som förtröstar på människor och söker sin
styrka i det som är kött och vars hjärta vänder sig bort från
HERREN. Gud vill inte att vi ska räkna upp vad vi kan göra
mot fienden. Han vill att vi ska gå i Hans styrka och lita på Hans
Ord.
Hur förmådde Gud David att
räkna Israel? (1Krön.21:1) Men Satan trädde upp mot
Israel och uppeggade David till att räkna Israel. Vi kontrollerar först om
detta är samma exempel som i 2Sam.24:1 som vi citerade tidigare. På
båda ställena så ångrade David sig och offrade på tröskplatsen efter
att 70,000 män hade blivit dödade av pesten, så med andra ord är det
samma exempel.
I 2 Sam.24 uppeggede
Gud David mot Israel. Vid denna händelse var det Satan som stod upp
mot Israel och eggade upp David att räkna sitt folk. Båda verserna
är riktiga, så tydligen använde Gud Satan för att lägga ner i
Davids hjärta att räkna Israel, för Gud ville straffa Israel.
Satan var ”emot Israel.” Hans syfte var ont men Guds
var gott. Det är ingen skillnad vem som försöker få oss övertygade
om att göra uppror mot Guds Ord; om vi gör uppror, så har vi fel.
Det skulle kunna vara en pastor, en profet, ett samfund, en regering
eller nära kristna vänner som talar, men vi är ändå ansvariga inför
Ordet.
(Rom.9:17,18) Skriften
säger ju till farao: Just därför lät jag dig träda fram, att jag på
dig skulle visa min makt och att mitt namn skulle förkunnas över
hela jorden. Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och vem
han vill förhärdar han. Här är det svårt att fly från
det faktum att Gud gjorde Farao envis för att göra sig själv känd
och mäktig i människornas ögon. Gud vet att vi behöver upptäcka en
stor Gud och Frälsare. De som nonchalant menar att de försvarar Guds
rykte säger vanligtvis att farao förhärdade sitt eget hjärta först.
(2Mos.4:21)
HERREN sade till Mose: "När du vänder åter till Egypten, se då till
att du inför farao gör alla de under som jag har givit dig makt att
utföra. Men jag skall göra honom hård till sinnes så att han inte
släpper folket. (2Mos.7:3) Jag skall förhärda faraos hjärta
och göra många tecken och under i Egyptens land. Fem
gånger i 2Mos. sade Gud att Han förhärdade faraos hjärta innan det
förklaras att ”farao förhärdade sitt hjärta” (2Mos8:15). Gud
sände Moses för att säga till farao att han skulle befria Hans folk.
Sedan förhärdade Han faraos hjärta så att han vägrade att befria
dem. För Israel innebar detta att en frigivning mänskligt sett
verkade helt omöjlig. Guds kraft fullkomnas i vår svaghet
(2Kor.12:9). Gud gjorde det som de uppfattade som omöjligt, för att
förhärliga sig själv i deras ögon. De behövde få veta att Han kunde
rädda dem från vilka prövningar som helst i deras förestående
ökenvandring. Gud och du är i majoritet i vilken situation som
helst. Skulle inte detta ha varit nog så förhärdade Gud faraos
hjärta igen för att få honom att förfölja israeliterna ända till
Röda Havet, där egyptierna förgjordes.
(2Mos.14:4) Och
jag skall göra faraos hjärta hårt så att han förföljer
dem. Jag skall förhärliga mig på farao och hela hans
här... Till skillnad från filmerna så är detta den ende
faraonen som hittats, som dött av drunkning. Allt detta var bara för
att imponera på Israel över Guds kraft att befria. De skulle behöva
allt detta i prövningarna som skulle komma.
Har du någon gång varit lite
förhärdad i ditt hjärta inför någon som haft makt över dig? Gå till
Gud, inte till farao. Allt som Moses någonsin fick av farao var
oförskämdhet. Har du reflekterat över ditt kött någon gång? Ser det
starkare ut än din förmåga att lyda Gud? Det var Guds plan. Han vill
visa oss sin makt att befria från synd. (2Kor.4:7) Men
denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara
Guds och inte komma från oss. Gud vill inte ha någon
konkurrens från vår egen förmåga. Han vill visa oss kraften av sin
nåd genom tro på Honom.
(Ords.26:2) Som
sparven far sin kos och svalan flyger bort, så far en grundlös
förbannelse förbi. Ingen förbannelse kan vila över oss
utan att det finns en orsak till det. Synd och korruption är den
mest troliga orsaken. Vems syfte uppfylls i en förbannelse? Guds!
(4Mos.23:8) Hur kan jag förbanna den som Gud ej
förbannar? Hur kan jag fördöma den som HERREN ej
fördömer? Vi är verkligen visa om vi söker efter orsaken i
stället för att se på förbannelsen eller på djävulen. Om vi tar itu
med orsaken så behöver vi inte leva med förbannelsen. Problemet är
att folk inte vill ta itu med orsaken. De bara lever med
förbannelsen och försöker genom mänskliga metoder bli kvitt den.
Om en människa genom
sina egen metoder kunde befria oss från förbannelsen som Gud sänt
för att vi ska ångra oss så skulle hon bara vara till skada. Men hur
är det då om vi rannsakar vårt samvete och inte ser orsaken? Då är
det mycket möjligt att vi behöver förnya vårt sinne med Ordet och
kämpa trons goda kamp. Ibland sänder Herren Satan emot oss så att vi
ska kunna spöa honom. Jo, Gud gör det för att bevisa för oss att
Hans Ord är sant, och att vi har auktoritet över fiendens makt.
Guds ultimata syfte är att manifestera sin suveränitet genom
oss, som vi kommer att få se. Gud vill att vi ska lära oss att
kämpa en andlig kamp. Han ger oss också praktik ibland. Då Satan
kommer emot oss genom demoner, ogudaktiga människor eller
omständigheter så borde vi rannsaka vårt samvete. Om vi inte hittar
någon skuld genom medveten olydnad (Hebr.10:26) så borde vi utöva
auktoriteten som Jesus gav oss mot Satan, för då kommer vi att
vinna. Då vi kommer emot Satan så korsfäster vi också den gamla
människan, för han är nämligen skapad till Satans avbild. Då vi
strider med Satan så strider vi med oss själva. Då vi vinner över
Satan så vinner vi över oss själva. Dethär är en annan del av Guds
underbara och perfekta plan.
(Klag.3:37) Vem
talade och det blev så, utan att Herren hade befallt
det? Kan ondska kommendera något att ske utan att Herren
har befallt det? Nej! Gud är suverän. Jesus sade att Hans ord inte
var Hans utan Faderns (Joh.14:24). Vi vet att detta var sant, för
det som Han sade det skedde också. Genom Guds nåd så har jag befallt
helande, mirakler, försörjning och befrianden, som också har skett.
Religiösa människor har berättat för mig att min tro var övertro
eftersom vi inte kan veta Guds vilja. Jag har då tänkt: ”Vad
skrattretande! Har jag kraft att göra dessa saker? Gud gjorde ju
dem. Jag endast höll med Hans Ord.” Beviset på att jag var i
överenskommelse med Gud är ju att det som jag befallde skedde. Om
djävulen befaller något och det sker, är det då för att han är
mäktigare än Gud? Inte enligt denna vers. Det är därför att Gud
befallde det, vare sig djävulen visste om det eller ej.
(Klag.3:38) Kommer inte från den Högstes mun både ont och
gott?
Varifrån kommer ont och
gott? Gud säger att de kommer ur Den Högstes mun. Betyder det att
Gud är ond? Nej, det betyder att vi förtjänar eller behöver tjänsten
som det onda tillhandahåller. (Klag.3:39) Varför klagar en
människa här i livet, när hon straffas för sin synd?
|
