Suverän Gud - För oss och genom oss
av David
Eells
Guds suveränitet över
sjukdom,
död och
förbannelse
Sen nu att jag allena
är det, och att ingen Gud finnes jämte mig. Jag dödar, och jag
gör levande, jag har slagit, men jag helar ock. Ingen finnes, som
kan rädda ur min hand. (5 Mos. 32:39)
Vår Gud sårar och dödar! Känns inte det
obehagligt? För många människor känns det mycket obehagligt.
De flesta har en
känsla av att det är bara Satan eller människor som sårar och dödar.
Men de är bara redskap; bara Gud har all auktoritet i himlen och på
jorden.
Gud gör alla dessa
saker, därför att han är en rättvis domare. Gud arbetar sannerligen
med oss från bägge hållen.
Han sände förbannelsen
för omvända oss från synden och han sände Frälsaren för att befria
dem som syndar.
Han säger ”Jag dödar, och jag gör levande;
jag har slagit, men jag helar ock.” Detta motiverar oss att
behaga, frukta och lyda Honom.
När Gud sänder förbannelsen för att
ge ånger och omvändelse, kan människan befrias från den utan ånger
och omvändelse?
Människan har använt
hela sin uppfinningsförmåga för att försöka kringgå omvändelsen, men
de har alla kommit tillbaka för att förbanna honom.
Är vi starkare än Gud?
”När jag vill göra något, vem
kan då avvända det?”
Detta är tvärtemot
världens villfarelse, men det är Guds syfte för världen att bli
bedragen på detta sätt. Vi kan inte få någon ut från en förbannelse
förutom genom Evangeliet.
Ibland är Gud
barmhärtig, men vi kan inte garantera att Gud befriar dessa som inte
vandrar under blodet. Dessa tjänare som är överens med Gud kommer
att ge Hans helandegåvor, befrielse och försörjning till dem som är
i linje med Guds välsignelser genom omvändelse, tro och
rättfärdighet.
Gud, genom Paulus,
överlämnade en man till Satan för att få honom att omvända sig.
(1 Kor. 5:5) …överlämna den
mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bliva
frälst på Herren Jesu dag.
Vare sig vi förstår
det eller inte är syftet när Gud lämnar över någon till Satan eller
demoner, gott. De tuktar och orsakar att denne någon beräknar
syndens höga pris. Det är viktigt att vi förstår att det är Gud som
har det yttersta ansvaret. Om det inte är så, är det bäst att vi
börjar frukta djävulen.
Om djävulen någonsin
har auktoriteten att göra det han vill göra, har vi orsak att frukta
honom, men Jesus förbjuder det.
(Luk.12:4) Frukten icke för
dem som väl kunna dräpa kroppen, (Satan och demoner
genom människor) men sedan icke hava makt att
göra något mer. Jag
vill lära eder vem I skolen frukta: frukten honom som har makt
att,(Grek.kärl) sedan han har dräpt,
också kasta i Gehenna. Ja, jag säger eder: Honom skolen I
frukta.
Vi skall inte frukta
de kärl Gud använder. Bara Gud har auktoritet att kasta någon till
helvetet, efter det han har dödat. Gud kastar inte någon till
helvetet? Det finns en smula sanning till det. Demonerna må
kasta till helvetet, men Herren har auktoriteten. Vi är befallda att
frukta endast Honom. Skälet till att Gud talar om för dem som följer
honom att ”inte vara oroliga” är
att Han alltid har kontrollen.
Gud har aldrig fel.
Människor skyller Gud för att någon som vi har kär, dör eller någon
annan tragedi som inträffar, men Han har alltid rätt i det Han gör.
Vi måste inse att Gud har bundit sig själv till Sitt Ord.
(Ps.119:89) För evigt, HERRE,
står ditt ord fast i himlen.
När Han en gång har
sagt någonting, måste Han stå vid sitt Ord eller också är Han en
lögnare och bryter sitt Ord. Om Han uppställer vissa villkor i Ordet
för att de skall gagna oss, så måste vi uppfylla dessa
villkor.
(Rom. 1:16) ..Det är en Guds
kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan
greken.
Kan vi förvänta att
Gud försörjer oss utan att tro Hans Ord?
Många otroende
”kristna” får utstå många umbäranden, därför att de inte har gått
med på villkoren.
Sedan säger de: ”Det
kan inte ha varit Guds vilja att befria, hela eller välsigna mig.”
Jesus sa aldrig att
skälet till att de inte fick detta, var att det inte var Guds vilja.
Han sa ”På grund av er otro”; Såsom du
tror, så skall det ske dig.”; ”Din tro har botat dig”; och Ske dig efter din tro”.
I Sin egen hemstad
kunde inte Jesus göra så många stora gärningar på grund av deras
otro. (Matt. 13:58; Mark 6:5)
Om vi har ett problem,
så måste vi skylla oss själva.
(Gal.6:7) Bedra inte er själva.
Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda.
(Matt. 7:2) Ty med den dom ni
dömer med, skall ni bli dömda, och med det mått ni mäter med,
(ger ut) skall det mätas uppåt
er.
Om vi levde i
oförlåtenhet och ändå bad Gud att hela vår kropp, skulle då inte Gud
vara tvungen att bryta sitt Ord för att hela oss?
(Matt. 6:15) Men om ni inte
förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era
överträdelser.
(Jak. 5:16) Bekänn alltså era
synder för varandra och be för varandra, så att ni blir
botade.
Kan vi förvänta oss
att Gud ger när vi inte först ger?
(Luk. 6:38) Ge, och ni skall
få.
Vad Gud gör är rätt
och rättfärdigt. De som börjar tro på Guds suveränitet och Guds goda
syfte ifrågasätter inte Gud.
De tror att Gud har
kontrollen och förtröstar på Honom. Om vi tar tag i orsaken, kommer
vi inte att bli tvungna att ha att göra med förbannelsen.
Varför är det så att
djävulen nämns så sällan i Skriften, men att han ändå så ofta finns
på kristnas läppar? De säger hela tiden att djävulen gjorde det och
det. Han är bara en ängel (Grek. budbärare), men världen och den
köttsliga församlingen har gjort honom till en gud, ”denna världens gud”.
Han är en skapad
varelse som används för att se till att Guds syften blir utförda.
Genom Sin död tog Jesus ”dödens makt” (Heb. 2:14) från
djävulen för dem som tror.
Han hade aldrig
auktoriteten över döden. Auktoritet är rätten att använda sin
makt.
(1 Sam. 2:6) HERREN dödar och
gör levande, han för ner i dödsriket och upp därifrån.
Död och liv ligger i
Herrens hand, inte i någon annans. Men återigen, det upphäver inte
vårt ansvar.
(Ords. 18:21) Tungan har makt över död och
liv. Vi behöver vara försiktiga att hålla med om vad Guds
Ord säger, så att vi inte faller under förbannelsen. (Upp.22:18,19)
(4 Mos. 14:28)… jag
skall göra med er så som ni själva har sagt inför mig.
(Matt. 12:37 Efter
dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du
fällas."
Gud reagerar på det sätt som vi
reagerar på Hans Ord. Allting lyder under det Ord som Gud har talat,
även Hans egen vilja.
(Ps. 138:2) ty du har gjort ditt
ord stort, utöver allt vad ditt namn hade sagt oss.
Gud sätter Sitt Ord
först, som en norm att förlita sig på, till och med utöver Sitt eget
namn, som på hebreiska betyder ”karaktär och auktoritet”. Gud vill
att vi skall veta att Han sätter Sitt Ord över varje önskan eller
syfte som vi skulle kunna tänka oss att Han har. Men Hans Ord är
Hans önskan och syfte.
(1 Sam. 2:7) HERREN
gör fattig och han gör rik, han ödmjukar och han upphöjer.
Många kristna
tror att det är bara genom sin egen visdom eller bara genom hårt
arbete som de kan ha framgång. Vi uppfostras från tidig ålder att
för att du skall få ett framgångsrikt liv, så måste du leta reda på
vilka möjligheter världen har för att bli ”framgångsrik”.
Men Gud säger: Nej, sök först Guds rike och
hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. (Matt.
6:33)
Om vi söker världen
först, kommer vi att få klara oss utan riket, men om vi söker riket
först, kommer våra behov att bi täckta.
(Fil 4:19) Så skall min Gud,
efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt vad
ni behöver.
Gud kommer att fylla
alla våra behov för att främja Hans vilja och rike i våra liv. Han
kommer också att göra detta för oss medan vi gynnar Hans rike i
andra människors liv.
Genom Guds nåd gjorde
jag detta, när Gud sa till mig ”Du skall aldrig arbeta för människor
igen.”
Herren visade mig att
jag skulle arbeta för Hans rike i Pensacola, Florida. Eftersom jag
inte hade någon möjlighet att köpa ett hus eller en bil och eftersom
jag hade varit utan låneskuld i många år, så bad jag Herren ge dessa saker till mig.
Inom sex månader hade
Han gett mig det jag bett om, men han fick mig att ge bort det hus
och den bil jag hade.
Han har sörjt för oss
allt sedan dess. Så förstå detta: Jag tror Gud vill förse oss med
allt vi behöver. Vem gav mat åt och hade omsorg för lärjungarnas
hustrur och barn när de följde Jesus under 3½ år och även framgent?
Paulus sa att de hade
hustrur i 1Kor.9:5 och där det fanns hustrur fanns det barn på den
tiden.
Framgång i Guds rike
är inte samma sak som framgång i världen.
(Ords. 13:7) Den ene vill
anses rik men har ingenting, den andre vill anses fattig men
äger mycket.
Vi har inte blivit
satta här för att bli rika eller för att göra den gamla människan
framgångsrik.
Vi har blivit satta
hit för att göra den andliga människan framgångsrik.
Jesus och lärjungarna
är våra förebilder.
De hade inte kärlek
till den världsliga ting. (1 Joh. 2:15)
Oberoende av hur
mycket de framgångsteologiska människorna vill göra Jesus rik på
grund av Hans sömlösa mantel eller genom att försöka trycka igenom
en kamel genom ett nålsöga, så kan inte det göras på ett ärligt
sätt.
Herren ger auktoritet
till djävulen för att fresta oss med rikedomar.
(Matt. 4:1) Sedan fördes Jesus
av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen
(8) Därefter tog djävulen honom
upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen
och deras härlighet.
(9) Och han sade: "Allt detta
vill jag ge dig, om du faller ner och tillber
mig."
Djävulen erbjöd Jesus
allting i hela världen om Han ville tjäna honom.
(Matt. 6:24) Ingen kan tjäna två
herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre,
eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre.
Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Detta är Guds sätt att
ta reda på vem som älskar Honom och gallrar på så sätt ut Sin hjord.
De som använder tro för att bli rika ber om att bli bedragna.
I 1 Tim. 6:5-11
anbefalls den troende att vara nöjd med mat och kläder och att fly
kärleken till pengar som leder bort från tron med frestelser som
leder till många dåraktiga och smärtsamma begär.
Den rike lägger upp
förråd av någon annans mat och förnödenheter i sin egenkärlek.
Enligt Gud finns det
tillräckligt med mat på jorden för att mätta alla.
(Pred. 5:11) När ägodelarna
förökas är det många som äter av dem. Vilken nytta har ägaren av dem
utom att hans ögon får se dem?
Svältande människor
kommer att peka finger på domens dag.
(5 Mos. 28:15) Men om du inte
lyder HERRENS, din Guds, röst och inte håller fast vid och följer
alla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig, så skall alla dessa
förbannelser komma över dig och nå fram till dig.
(20) HERREN skall sända över dig
förbannelse, förvirring och straff i allt vad du gör och företar
dig, till dess du förgörs och snabbt förgås för dina onda gärningars
skull, eftersom du har övergivit mig.
(21) HERREN skall låta pesten
drabba dig, till dess han har utrotat dig ur det land dit du nu
kommer för att ta det i besittning.
(22) HERREN skall slå dig med
tärande sjukdom, feber och hetta, med brand och svärd, med sot och
rost. Detta skall förfölja dig till dess du förgås.
(24) Damm och stoft skall vara
det regn HERREN ger åt ditt land. Från himlen skall det komma ner
över dig, till dess att du förgörs.
(25) HERREN skall låta dig bli
slagen inför dina fiender. På en väg skall du dra ut mot dem, men på
sju vägar skall du fly för dem, och du skall bli ett avskräckande
exempel för alla riken på jorden.
(27) HERREN skall slå dig med
Egyptens utslag och bölder, med skabb och skorv, så att du inte kan
botas.
(28) HERREN skall slå dig med
vanvett, blindhet och sinnesförvirring.
(35) HERREN skall slå dig med
svåra bölder på knän och ben, ja, från fotbladet ända till hjässan,
så att du inte skall kunna botas. (36) HERREN skall föra dig och
den kung som du sätter över dig bort till ett folk som varken du
eller dina fäder har känt, och där skall du tjäna andra gudar, gudar
av trä och sten.
Notera att Herren
kommer att sända förbannelsen. Varför är det så att den köttsliga
församlingen säger att Gud inte gör dessa saker?
Varför och hur gör Gud
detta?
(47)Eftersom du inte tjänade
HERREN, din Gud, med glädje och av hjärtans lust, medan du hade
överflöd på allt,
(48) skall du komma att tjäna
fiender som HERREN skall sända mot dig,….
Gud använder fiender
för att utföra förbannelsen på de upproriska.
Det är svart eller
vitt. Om vi inte tjänar Gud, tjänar vi våra fiender som Herren
sänder. Herren sänder förbannelsen och fiender för att tukta oss.
Det är den rollen som djävulen, demonerna och de ogudaktiga spelar.
Det är Herren som tar åt sig äran, så att vi vet att vi måste frukta
Herren och tjäna Honom med glädje och med tacksamma hjärtan, på
grund av ett överflöd av allt.
Somliga kanske tänker
att deras särskilda förbannelse inte är uppräknad i 5 Mos. 28 och är
därför inte under Herrens välde.
(5 Mos. 28:61) Också många andra
sjukdomar och plågor, som inte är nerskrivna i denna lagbok,
skall HERREN låta komma över dig till dess att du går under.
OJOJ!
(Ords. 3:7) 7 Håll dig inte
själv för vis, frukta HERREN och fly det onda.
De som fruktar Gud och
omvänder sig har varje rättighet att åberopa Jesu offer för
befrielse från förbannelsen.
(Gal. 3:13) Kristus friköpte
oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i
vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är
upphängd på trä. (14) Vi friköptes, för att den
välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till
hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade
Anden.
Vad är Abrahams
välsignelse?
(1 Mos. 24:1)HERREN hade
välsignat honom i allt.
Pris ske Gud! Hela den
förbannelse som vi skulle haft blev lagd på Jesus. Allt vi behöver
göra är att ångra oss och tro. Vi har blivit välsignade i
allt.
(4 Mos. 14:11) Och HERREN sade till
Mose: "Hur länge skall detta folk förakta mig? Och hur länge skall
de vägra tro på mig trots alla de tecken jag har gjort ibland dem?
(12) Jag skall slå
dem med pest och utrota dem, men dig vill jag göra till ett folk
som är större och mäktigare än detta."
Det saknas inga
exempel på att Gud gör detta. Under Noas dagar gjorde Gud just detta
och återbefolkade Sin jord med Noas söner.
Vår text handlar om
det tillfälle, när de tolv spejarna gick in i Kanaans land. Gud hade
lovat Kanaans land till Sitt folk.
Det var
”Löfteslandet”. De tio spejarna kom tillbaka med en dålig rapport:
De skulle inte kunna inta landet från kanaanéerna.
Detta förargade Gud,
därför att Han hade talat om för dem att Han hade gett dem deras
land.
Kanaans land är en
”förebild” på vår kropp. Både landet och vår kropp år gjorda av jord
(mull).
(1 Kor. 3:9) 9 Ty vi är Guds
medarbetare, och ni är en Guds åker,(Grek. ”plöjd
mark”) en Guds byggnad.
Gud vill ha Kristi
frukt, den andliga människan, att växa upp i Hans land. Gud varnar
dem som har tagit del av Hans Ande och Ord att inte avfalla som ett
land som inte bär frukt.
(Heb. 6:7) Ty en åker som
dricker regnet (Ande och Ord) som ofta faller på den och som
ger god gröda åt dem som den brukas för, den åkern får
välsignelse från Gud.
(8) Men bär den törnen och
tistlar är den värdelös, och förbannelsen är inte långt
borta. Slutet blir att den bränns av.
Gud förbannar det land
som inte bär frukt. För de som är födda på nytt, har Gud gett detta
land (kropp) att bli totalt kontrollerad av den andliga människan.
Gud sände israeliten,
den andliga, pånyttfödda människan att inta Löfteslandet från
kanaanéerna , som representerar köttets begär, den gamla människan.
Namnen på de folk som
bodde i Kanaan beskriver i hebreiskan köttets begär. (1 Mos.
10:15-18) Deras kungar representerar de andevärldens furstar och
väldigheter som regerar över köttet.
Idag kommer tio av
tolv Guds tjänare (andliga ledare och pastorer) med en dålig
rapport: Att vi inte förmår att inta detta land.
De lär ut att vi borde
vara tillfredställda med att vara förlåtna, men att vi inte kan
förvänta oss att bli helgade från köttets begär, för att kunna
regera över detta land.
I denna förebild säger
Gud klart och tydligt till oss att ta upp Andens svärd, som är Hans
Ord (Hebr.4:12), för att döda den gamla människan som bor i vårt
land, ta över hans hus och odla vår egen gröda (Andens frukt).
(2 Kor. 7:1) 1 Då vi alltså har
dessa löften, (Andens svärd) mina älskade, så låt oss rena
oss från all besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan
fullborda vår helgelse.
Gud skulle inte säga
att vi skulle göra någonting som vi inte kunde klara av genom tron
på Honom.
(Gal. 2:20) och nu lever inte
längre jag, (den gamla människan eller kanaanéen) utan Kristus lever i
mig. (den nya människan eller israeliten).
För dem som inte tror
på den goda rapporten kommer Gud att ”slå
[dem] med pest och utrota dem”.
Josua
och Kaleb trodde att Löfteslandet var deras och att de kunde inta
det från kanaanéerna.
(4 Mos. 14:9) Men var inte
upproriska mot HERREN och frukta inte för folket i landet,
för de skall bli som en munsbit för oss. Deras beskydd har
vikit ifrån dem, men HERREN är med oss. Frukta inte för
dem."
Den gamla människan är som en
munsbit för den nya människan. Den andliga människan växer, när han
uppslukar den gamla människan. Eftersom de ockuperar samma
territorium, måste den gamla människan dö så att den andliga
människan kan leva och växa.
Herren
har tagit bort beskyddet från den gamla människan, för dem som tror.
(Jos. 1:3) Varje plats där ni
sätter er fot har jag givit er, som jag lovade Mose.
Guds Ord är
alltså en förebild på Löfteslandet. Varje löfte som vi står på,
kommer Gud att ge till oss. Jag är ingen samfundsmänniska, men jag
har delat Ordet i dessa kyrkor.
Jag har fått klart för
mig att varje samfund tror på en del av Ordet; det som ger den
utlovade förmånen. Medlemmarna i dessa samfund
ges mer och mer av Ordet och följaktligen får möjlighet att ta emot
mer och mer av dess förmåner.
Idag
är mycket av det vi hör i kyrkorna dåliga rapporter. Deras budskap
går ut på att vi inte kan tro på att Gud vill hela, förse, helga
eller befria från förbannelsen, därför att vi inte kan veta Hans
vilja.
Till
dem säger jag: ”Gå in i Ordet och hitta Hans vilja så att du inte
blir utan den.” Gud säger i Sin suveränitet ”till er har Jag gett
det.”
(1 Mos. 7:4) Ty om sju dagar
skall jag låta det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio
nätter, och jag skall utplåna från jorden alla varelser som jag
har gjort."
Vad föranledde Gud att
förstöra hela jorden?
(1 Mos. 6:12) Gud såg på jorden,
och se, den var fördärvad, eftersom alla människor levde i
fördärv på jorden.
Så är det i våra dagar.
(Matt. 24:37) Ty som det var i
Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst.
Om vi idag säger att
det är Gud som orsakar den förstörelse som kommer, så skulle
människor bli förnärmade. Tills vårt sinne är förnyat genom Ordet,
anser vi att människan i grunden är god och att hon inte förtjänar
en sådan behandling. Gud kommer att bevisa att detta är en
vanföreställning.
Gud ser människan som
ett odjur (beast). Människan är uppenbarligen kapabel att göra saker
som inte ens djuren kan. I motsats till vad avfälliga teologer
säger, har människan inget företräde framför djuren.
(Pred. 3:18) Jag tänkte: För
människornas skull sker detta, för att Gud skall pröva dem och
för att de skall se att de i sig själva är som djuren. 19
…..Alla har de samma livsande. Ja, människorna har inget att
komma med framför djuren.
Notera att den fallna
människan är en ande med djuren. Somliga säger att djuren inte har
någon ande, men det är också falskt.
(Pred. 3:21) Vem vet om
människornas ande stiger uppåt eller om djurens ande far ner
under jorden?
Som du kan se, så går
inte alla djur ner och alla människor går inte upp. ”Andedräkt” i
dessa versar är på hebreiska ordet för djurens ande. (1 Mos. 7:22;
Ps. 104:29,30). Man säger att människan är en högre skapelse därför
att hon har en själ och att djuren inte har det. Lögn!
(1 Mos. 1:30) Men åt alla djur
på jorden, åt alla fåglar under himlen och åt allt som krälar på
jorden, åt allt som har liv (Hebr. ”själ”) ger jag alla gröna örter
till föda."
[se också: Job 12:10;
3 Mos. 17:11].
Gud säger att den fallna
(ungenerate) människan inte är högre än ett djur.
(Ef. 2:3) Bland dem var vi alla
en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och
sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de
andra.
Innan vi kände Gud, så
var enda fördelen med oss att vi utgjorde en bra jord för Gud att så
Sitt utsäde i. Vår jord är inte bättre än människan bredvid oss.
(Rom. 9:21) Har inte krukmakaren
den rätten över leret att av samma klump göra ett kärl för
hedrande användning och ett annat för mindre
hedrande?
Personligen frågar vi ”Gud, varför
skulle du utvälja mig?” Det är uteslutande en utkorelse. Vi tänker
”Det måste vara något annorlunda med mig.” Nåja, kanske några saker.
(1 Kor. 1:27-28) Nej, det som
för världen var dåraktigt har Gud utvalt,… och det som för världen
var svagt har Gud utvalt,… 28 och det som för världen var oansenligt
och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt …
(29) för att ingen människa
skall berömma sig inför Gud.
Vår gamla människa är
inte bättre än den hedniska gamla människan, som aldrig kommer att
känna Gud och som kommer att förkasta Honom hela sitt liv. Gud valde
vår gamla människa till att bli en surrogatmamma för Hans andliga
säd som Han sår i oss genom sitt Ord från ovan.
Detta är den gamla
köttsliga människans huvudsakliga värde för Gud. Gud vill inte ha
den köttsliga gamla människan, utan frukten som blir född i
honom.
(1 Kor. 15:50)… att kött och
blod inte kan ärva Guds rike… (Joh.3:3) Jesus svarade: "Amen, amen säger
jag dig: Den som inte blir född på nytt (grek. ”från
ovan”) kan inte se Guds
rike."
Herren tillintetgjorde
hela mänskligheten utom Noa och sju andra!
(1 Mos. 6:8) Men Noa hade
funnit nåd inför HERRENS ögon.
Detta betyder att han
inte hade gjort sig förtjänt av Guds frälsning. Det är bara dem som
har funnit nåd genom tro och som frambringar frukt som bygger Jesu
ark.
Egyptens plågor var
förebild till de domar under vedermödan som skall övergå världen.
Vid uttåget ur Egypten så var det bara de som åt hela påskalammet,
som var en förebild på Kristus, som undgick domen.
(2 Mos. 12:9-11, 29-31) Ni skall
inte lämna kvar något av köttet till morgonen.” ” huvud, (sinne) fötter (vandring) och innanmäte (hjärta),
måste ätas upp. De som införlivar allt vad Kristus är och gör i tro
på löftena undgår syndens och dödens dom.
(2 Mos 12:23) Ty HERREN skall gå
fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på
det övre dörrträet och på de båda dörrposterna skall han gå förbi
dörren och inte tillåta fördärvaren att komma in i era hem
och slå er.
Tvärtemot vad människor vanligtvis
tror (popular opinion), var det Herren som gick förbi israeliterna
som levde under blodet. Det var Han som slog egyptierna.
Fördärvaren var i Hans tyglar. Denna berättelses moral är
gudsfruktan och att leva under blodet i tro.
(Ps. 91:1) Den som sitter under
den Högstes beskydd och vilar under den Allsmäktiges
skugga,
(Ps. 111:10) Att
frukta HERREN är början till vishet.
Om vi är lydiga, så
behöver vi inte frukta. Fruktan är bara ett medel att nå målet. När
vi med flit är olydiga, behöver vi frukta Gud.
Synder gjorda av
okunnighet (Rom. 5:13; 7:8,9) och för att du misslyckas är under
blodet. Men vi kan inte åberopa Jesu offers förmåner om vi vandrar i
uppsåtlig synd.
(Heb. 10:26) Men om vi syndar
med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det
inte längre något offer för synder, 27 utan en fruktansvärd väntan
på domen och en förtärande eld, som skall uppsluka
motståndarna.
Jesus bar alla synder
Han bar också straffet för alla synder, utom när du är olydig med
flit. Notera att det finns ”inte längre något offer”
för den synden. Vi borde ha ”en fruktansvärd väntan på
domen”. Många har fått en förljugen undervisning om rening i
blodet.
(1 Joh. 1:7) Men om vi
vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap
med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all
synd.
Blodet renar den som
vandrar i Ordets ljus, inte i den uppsåtliga syndens mörker.
För uppsåtlig olydnad,
blir vi utlovade säker dom. Vi betalar priset för denna synd här
och nu, som vi kan läsa i följande versar.
(Matt 18:34) Och i sin vrede
överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han
hade betalt allt vad han var skyldig.(35) Så skall också
min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av
hjärtat förlåter sin broder."
Gud kommer att använda
demoner för att få oss att betala för den synd som begås med vilje.
(Matt.5:25) Var angelägen om att
göra upp med din motpart när du är med honom på vägen, så att din
motpart inte överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig
till fångvaktaren och du blir kastad i fängelse.
(26) Amen säger jag dig: Du
slipper inte ut därifrån, förrän du har betalat till sista
öret.
Fängelset är här ett
andligt slaveri i synden och förbannelsen, som utförs av demoner.
Jesus kom för att ”ropa ut frihet för de
fångna och befrielse för de bundna (Jes. 61:1).
Uppsåtlig synd kastar
oss tillbaka in i den fångenskap som Jesus befriat oss ifrån.
David begick en
|